Broby sanatorium Version 120204

Broby sanatorium från luften 1946. Skogen fanns nära. Barnpaviljongen från 1933 ligger uppe till vänster i bilden.

Röntgen-. behandlings- och avklädningsrum i tillbyggnaden på Broby sanatorium 1933. Dr. Erik Thorell vid röntgenapparaten.

Förste sanatorieläkare var Carl Otto Segerberg, som hade en skiftande bakgrund. Han hade en geologisk utbildning och disputerade 1898 på tiofotingarna (dekapoder; kräftdjur) under Skandinaviens tidiga kritaperiod. Han studerade därefter medicin, och som färdig läkare vikarierade han på sanatorierna i Sävsjö, Högsbo, Österåsen och Svenshög. Han utnämndes 1913, men stannade bara till 1915 och var därefter privatpraktiserande läkare i Stockholm.

På sanatoriet infördes enligt gängse regler en sträng vardags­rutin med nog­grann hygien, rikliga måltider, vila i form av liggturer och promenader i den sköna naturparken. Som nykom­ling fick man inte stiga upp utan måste stanna kvar i sängen. Risken för livshotande lung­blödnng ansågs som stor.

Sanatorieområdet var en sluten enhet med arbetsterapi, tvättanläggning, bageri, post, biograf  och möjligheter till teater och konserter. Under 1910-talet blev vårdtiden ofta minst ett år, men på slutet av 30-talet sjönk den till 4 månader.

1921 utnämndes Erik Thorell till sanatorieläkare. Nu började en utbyggnad av sjukhuset. 1931 fick man en modern röntgenutrustning i en särskild tillbyggnad på huvudbyggnadens norrsida. Lokaler fanns då också för behandling med s.k. Finsenljus och kvartslampa. Dis­pen­sär­verk­sam­he­ten byggdes ut, och sanatoriet blev 1938 en central för länet. År 1947 sköttes vården av av 3 läkare, med Erik Thorell som chefläkare. Det fanns 10 sjuksköterskor och 66 anställda i övrigt.

Erik Thorell avgick med pension år 1950, men arbetade fram till 1957 i dispensärverksamheten.