Ett Crookes-rör med anod av metall, formad som ett malteserkors som skuggar katodstrålarna

Katodstrålar

Om man lägger en stark elektrisk spänning mellan två elektroder i ett nästan lufttomt glasrör skickas katodstrålar ut från minuselektroden (katoden, a på stora bilden till vänster). De går rakt fram, och far utan vidare förbi den andra elektroden i röret (anoden), här formad som ett malteserkors av metall. De träffar glasrörets vägg, som lyser upp, fluorescerande. Malteserkorset kastar en skugga på väggen, för katodstrålar passerar dåligt igenom metall.

Engelsmannen William Crookes (1832-1919) blev känd för sina experiment och demonstrationer med bl. a. dessa katodstrålar. Klicka på den översta bilden till höger för att få veta mera.

Katodstrålar hejdas av urladdningsrörets glasvägg, men kan komma ut i fria luften genom ett tunnväggigt aluminiumfoliefönster. De beskrevs först av Johann Wilhelm Hittorf (1824-1914). Philipp Lenard (1862-1947) arbetade senare med dem, och förärades 1907 Nobelpriset för detta. Klicka bilden av ett Lenardrör för att se mer om Philipp Lenard och hans arbete.