![]() ![]() |
Klick på bild kan ge mer detaljer |
![]() |
Kolffs dialysmaskiner tillverkade i Kampen med bl.a. trälister |
![]() |
Willem Kolff med sin modifierad dialysmaskin, Kolff-Brigham njure (från Cody, .....) |
Försöken med den konstgjorda njuren väckte inget särskilt intresse i läkarkåren i efterkrigstidens härjade Europa.
Willem Kolff antog en inbjudan år 1946 att fara till England för att visa sin apparat. Här fick han större uppmärksamhet. Maskinen hade vidareutvecklats av doktorerna Bywaters och Joekes, som försåg den med en blodpump. Ytterligare förbättringar i apparatens konstruktion gjordes också av Michael Darmady från Cambridge, som med sina serier av patientbehandlingar gjorde apparaten känd i västvärlden.
År 1947 var Kolff inbjuden till New York för att presentera sin apparat där och lära amerikanska läkare att sköta dialysbehandlingar. Den första kliniska användningen av konstgjord njure i USA skedde den 26 januari 1948, med full framgång.
|
Kolff var medveten att hans huvudkonstruktion behövde förbättras för att nå bredare användning. År 1948 besökte han därför Peter Bent Brigham Hospital i Boston och presenterade resultat av dialysbehandling på njursjuka patienter. Han blev vänligt bemött, och fick erbjudande från Edward Olson, chef för Fenval Laboratories, att bygga en ny version av sin apparat. Denna version, Kolff-Brigham-njuren, fick bl.a. mycket förbättrat blodflöde. Behandlingens effektivitet ökade, så att patienter började lida av alltför snabba ändringar i blodets sammansättning under pågående behandling. Detta s.k. dysekvilibrium-syndrom ledde till nya rekommendationer om hur hemodialysbehandling bör göras.
Över 40 st Kolff-Brigham njurar producerades och användes i olika delar av världen. Ännu år 1974 kom nya beställningar från avlägsna länder.