 Foto Per Lindström |
Håkan Westling vid sitt tillträde 1983 som Rector Magnificus i Lund. |
Håkan blev genast en stor ledare som alla lyssnade på när han 1967 kom som professor och chef för den nyskapade avdelningen för klinisk fysiologi i Lund. På sin nya avdelning på Lasarettet i Lund fick han med många fina medarbetare igång grundläggande teoretiska och kliniska arbeten som hela världens hjärt- och lungpatienter sedan dragit stor nytta av. Utvecklingen av Björn Jonsons och Lars Nordströms ServoVentilator är kanske ur medicinhistorisk synvinkel det finaste exemplet av flera.
Ett starkt triumvirat klinikchefer i Lund väckte på 1970- och 1980-talen respekt hos sjukhusledningen och hos politiker i landsting och län. Håkan var en av de tre, suverän i sitt ledarskap när han kombinerade en bestämd åsikt med stark faktakunskap och avväpnande roliga stickrepliker; effektivt! Och blev han överbevisad i någon fråga (vanligen bagateller) bytte han lätt och ledigt spår. Hans sceniska talang var uppenbar i hans tal vid högtidliga tillfällen liksom i ”Medikalen”, en lika rolig som givande scenföreställning med allvarlig underton om sjukvårdens problem, möjligheter och framtid. Den gavs först på ett stort läkarmöte i Stockholm, Medicinska Riksstämman, och upprepades i Lund x 2 med stormande ovationer.
I fakulteten tog Håkan medicinens historia under sina vingar och skapade där år 1981 en särskild avdelning för ämnet. 1983 utsågs han till Rector Magnificus vid Lunds Universitet, och han blev verkligen en magnifikt stor rektor. Tillsammans med kollegan vid Uppsala Universitet, Stig Strömholm, kom han att dominera i styrningen av landets alla universitet. Visst fanns det opposition, men mest gav den intryck av att vara lojalt uppskattande.
Håkans bakgrund på fysiologiska institutionen i Lund och hans lysande formuleringskonst resulterade i ett antal lika läsvärda som lättlästa medicinhistoriska biografier om forskare som varit verksamma där, alla publicerade efter hans pensionering. Den senaste kom 2014 och handlade om docenten Peter ”DubbelPetter” Petersen. Dessutom skrev han historiker om både medicinska fakulteten och Fysiografiska Sällskapet i Lund och därtill en uppskattande biografi om det svenska Systembolagets skapare, Ivan Bratt, liksom om kollegorna och vännerna Nils Alwall, Erik Essen-Möller, Gunnar Sandberg och Hellmuth Hertz.
Efter sin avgång 1992 som Rector Magnificus drev Håkan igång Lunds Universitetshistoriska Sällskap (vars första ordförande han blev) liksom ett universitetshistoriskt museum på Kulturen. Han stödde också aktivt rekonstruktionen av det stora men år 2006 nedlagda medicinhistoriska museet på St Lars i Lund, inte minst genom att på regionstyrelsen i Kristianstad resolut protestera mot att museets jättelika samling av mer än hundraåriga medicinhistoriskt värdefulla föremål och bilder bara skulle kastas. Dessa blev i stället magasinerade, gallrade och katalogiserade, en förnämlig insats.
Generös med stöd till dem han litade på blev Håkan en fast klippa att luta sig mot. Blåste det snålt höll han upp en värmande kappa av goda råd som gjorde det enklare att lösa de problem man hade. Stödet kunde också vara mycket materiellt; han var en mästare i att trolla fram anslag ur olika fonder och stiftelser. Det var uppenbarligen många som hade hög tro på hans goda omdöme.
Slutligen var Håkan drivande när det nya medicinhistoriska museet i Lund skapades, Livets Museum; inte minst när det gällde att få fram behövliga resurser. Utan den insatsen hade det blivit platt intet. Nu är det ett av de livaktigare i landet, med starkt stöd från såväl besökare som olika donatorer.
Vi har nu haft förmånen av att ha fått känna och glädjas av och med Håkan genom över fyra decennier. Vi har inte alltid varit överens, men vi har alltid gått nöjda från våra möten. Han var en boren stor ledare, omtänksam, pålitlig och stark, och han har satt ett stort avtryck, inte bara i oss utan i hela den svenska akademiska världen. Vi minns honom med lika mycket uppskattning som saknad och vi hyllar hans minne.
För Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet
| Britta Stenstam | Bengt I. Lindskog | Lars Malm | Berndt Ehinger |
| Ordförande, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet | Professor emeritus och grundare, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet | Professor emeritus, Lund | Professor emeritus, Lund |
En snygg seglats har avslutats
 |
Vid Håkan Westlings jordfästning i Lunds domkyrka. Foto Per Lindström |
 |
| Domkyrkokaplan Lena Sjöstrand håller griftetal vid Håkan Westlings begravning. Foto Per Lindström |
Håkan Westling begravdes i Lunds domkyrka den 4 maj 2018. Domkyrkan fylldes i hela mittskeppet av de många som ville visa honom och hans familj sin aktning. Officianten, domkyrkokaplan Lena Sjöstrand, höll ett initierat och väl formulerat griftetal.
Många av talarna på den efterföljande minnesstunden påpekade hur Håkan Westling gjort en snygg seglats från födelsestaden Göteborg genom den ibland svårnavigerade akademiska skärgården till sin sista hamn i Lund; med regelbundna avkopplande utflykter till den danska övärlden eller ännu längre bort under flera veckor varje sommar i sin stora segelbåt "Smile" tillsammans med hustru Britt och andra familjemedlemmar.
Det var många goda och insiktsfulla talare som framförde sin glädje och tacksamhet över Håkans livsverk och hur han med godlynta, göteborgskt trevliga och överraskande kommentarer kunde lugna och ena de vildaste sammandträdeskämpar. Bleckhornen tackade Håkan med en kort och briljant konsert. Han ordnade en gång en reptitionslokal åt dem, och konserten visade effektivt att den gjort god nytta. Det är inte sannolikt att Bleckhornens version av Blaze-Away låter som vad kompositören Holzmann tänkte sig, men den är effektivt glädjespridande. Precis sådan var Håkan Westling.