Öppet bildarkiv, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet (SMHS)

Bilderna får användas enligt www.creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/legalcode. De kan oftast också fås direkt från SMHS, högupplösta och utan bildkällemärke. Katalogisering och arkivbygge: Berndt Ehinger, Lund. Version cpg1.6.09. 2020-03-24.


Hem Registrera Login
Albumlista Senast uppladdade Senaste kommentarer Mest visade Topplista Mina Favoriter Sök
Senaste
Hedda_A-orgCpg.jpg
Hedda_A-orgCpg.jpgHedda Andersson40 visningarHedda Andersson. Hon blev år 1880 den första kvinnliga studenten vid Lunds universitet och 1892 den andra kvinnliga läkaren i Sverige..Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.05 Feb 2020
Ingel2BTorem-orgCpg.jpg
Ingel2BTorem-orgCpg.jpgSven Ingelstedt och Nils Gunnar Toremalm i öronklinikens forskningslabortorium i Lund110 visningarSven Ingelstedt och Nils Gunnar Toremalm i öronklinikens forskningslaboratorium i Lund. Foto sannolikt 1959. De båda sysslar med att studera andningsluftens fuktighet och Toremalm fick så småningom fram en "konstgjord näsa" att använda på tracheotomerade patienter:
- Vi registrerade in-och utandningsfaser experimentellt med en modell av trachea. Det gällde tryck och flöden vid olika temperaturer och olika rör(strup)diametrar. Därmed testades min värmeväxlare för tracheotomerade patienter.Hur utandningsluftens fuktighet kunde sparas och hur ciliefunktionen påverkades. Allt detta var viktigt för att minska olika komplikationer efter tracheotomi, som då var vanligt förekommande... Jag fullbordade denna första forskningsperiod och disputerade sedan Luciaafton 1960.
Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.
05 Feb 2020
Laurell2B2_elever-orgCpg.jpg
Laurell2B2_elever-orgCpg.jpgFrån vänster Göran Stenflo, Carl-Bertil Laurell och Björn Dahlbäck34 visningarFrån vänster Göran Stenflo (Fernströmpristagare 1996), Carl-Bertil Laurell (Fernströmpristagare1980) och Björn Dahlbäck på ett Fernströmevenemang. Stenflo bär på en rulle papper med Fernströmstiftelsens logotyp och Björn Dahlbäck har en meny i handen. Foto alltså troligen från en middag i samband med ett Fernströms-evenmang.05 Feb 2020
Gussanders_avhandling_1911_o_1912_Cpg.jpg
Gussanders_avhandling_1911_o_1912_Cpg.jpgGertrud Gussanders avhandling 1911 och 191225 visningarGertrud Gussander blev Sveriges första disputerade kvinnliga kirurg. Hennes avhandling gjordes på ett operationsmaterial från Kristianstad och kom ut i två versioner. Hon startade ett sjukhem i Gagnef, Elfgården. Det blev ett sjukhus som hon framgångsrikt drev.05 Feb 2020
Gamla_med_klin-_redCpg.jpg
Gamla_med_klin-_redCpg.jpgLasarettsbyggnaden från 1848-185026 visningarLasarettsbyggnaden från 1848-1850, från 1868 medicinsk klinik, från 1918 och till 1960-talet lungklinik. Nedersta våningen var från 1918 och till dess jubileumskliniken uppfördes på norra området radiologisk sjukavdelning. Därefter olika institutioner inom humanistiska fakulten vid Lunds Universitet. Del av gamla ögonkliniken till höger i bild. Foto B. A. Lindgren omkr. 1890. Kulturhistoriska museet, Lund. Publicerad på sid 135 i A. Flaum: "Lasarettet i Lund 1768 - 1968", Lund 1968. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.05 Feb 2020
Ehinger-0rgCpg.jpg
Ehinger-0rgCpg.jpgBerndt Ehinger50 visningarBerndt Ehinger, professor i oftalmologi i först Malmö 1975 - 1978 och därefter i Lund. Foto omkring 1970 i Lund. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.05 Feb 2020
Gussander2C_Gertrud_Cpg.jpg
Gussander2C_Gertrud_Cpg.jpgGertrud Gussander35 visningarGertrud Gussander (1872 - 1950), Sveriges första disputerade kvinnliga kirurg. Hennes avhandling rörde ingrepp vid gastroptos. Sådana operationer hade gjorts i Kristianstad av kirurgchefen J. A. Hedlud. Hon presenterade resultaten i två omgångar 1911 och 1912. Hon fortsatte som initiativtagare, ägare och läkare på sjukhemmet Elfgården i Gagnef i Dalarna. Det blev så småningom sjukhus och vårdcentral. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.05 Feb 2020
-291-Gertrud_Gussander-red_pCpg.jpg
-291-Gertrud_Gussander-red_pCpg.jpgGertrud Gussander, Sveriges första disputerade kvinnliga kirurg32 visningarGertrud Gussander, Sveriges första disputerade kvinnliga kirurg, 1911 och 1912. Byggde sig så småningom ett eget sjukhus i Gagnef i Dalarna. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund. Reprofoto från rastrerad förlaga. Proveniens okänd.05 Feb 2020
Annons_for_Gussander_Cpg.jpg
Annons_for_Gussander_Cpg.jpgAnnons för dr Gertrud Gussander på Elfgårdens sjukhuem och i Falun30 visningarAnnons för dr Gertrud Gussander på Elfgårdens sjukhuem och i Falun. Hon var Sveriges första disputerade kvinnliga kirurg. Hennes avhandling publicerades 1911 och 1912. Efter disputationen tog hon initiativ till Elfgårdens sjukhem i Gagnef som hon ägde och drev. Det blev så småningom ett sjukhus och slutligen ortens vårdcentral. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund05 Feb 2020
BE200127-012Cpg.jpg
BE200127-012Cpg.jpgLedning och konsulter på läkemedlesbolaget Hässle 197876 visningarLedning och konsulter på läkemedlesbolaget Hässle vid Ivan Östholms pensionering 1978. Från vänster Arvid Carlsson, Sven-Arne Norlindh, Ivan Östholm, Leif Hallberg, Göran Schill, Lars Werkö och Lars Olbe. Bildkälla Johan Wennerberg (2012).04 Feb 2020
Dora-orgCpg.jpg
Dora-orgCpg.jpgDocent / Professor Dora Jacobsohn, fysiologiska institutionen i Lund. 39 visningarDocent / Professor Dora Jacobsohn, fysiologiska institutionen i Lund. Foto kanske på 1960-talet. Bildkälla Olle Hammar och Håkan Westling-arkivet på UB Lund. Samma som SMHS_2018_OH089.04 Feb 2020
Craford2BAlwall-orgCpg.jpg
Craford2BAlwall-orgCpg.jpgHolger Crafoord och Nils Alwall vid den första kommersiella konstgjorda njuren50 visningarHolger Crafoord och Nils Alwall vid den första kommersiella konstgjorda njuren, en spiraldialysator med kontrollenhet AK-1 på väggen. Foto c:a 1968. Samma som bild SMHS5642.
Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund. Ursprunglig bildkälla AB Gambro. Fotograf okänd.
04 Feb 2020
-236-Lassen2BDavid-red_Cpg.jpg
-236-Lassen2BDavid-red_Cpg.jpgNiels Lassen och David Ingvar,. Doktorspromotion i Lund, troligen 197864 visningarNiels Lassen och David Ingvar vid en doktorspromotion i Lund. Rimligen är det Niels Lassen som 1978 har promoverats till hedersdoktor. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.04 Feb 2020
-105-Karl_PetrenCop.jpg
-105-Karl_PetrenCop.jpgProfessor Karl Petrén går rond48 visningarKarl Petrén (1868-1927), professor i internmedicin i Lund.
Professor i praktisk medicin i Uppsala 1902–1910, men från 1910 i Lund. Har gett namn åt en neurologisk gångrubbning, och skapade en diet, "Petrén-dieten" för diabetessjuka, som innebar att dra ner på kolhydratintaget och ersätta detta med fett. Från 1921 direktör för lasarettet i Lund till sin död 1927. Samma bild som bild 15Copp i "Öppet Bildarkiv". Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.
04 Feb 2020
015-033-BMC-redCpg.jpg
015-033-BMC-redCpg.jpgWallenberg neurocenter28 visningarWallenberg neurocenter, första delen i deet stora BMC-komplexet i Lund. Foto när det var nybyggt något av de första åren efter sekelskiftet 2000. I bakgrunden sticker Universitetssjukhuset i Lund upp. Bildkälla: Håkan Westlings arkiv på UB i Lund. Fotograf troligen Olle Hammar.04 Feb 2020
064-131-Alwall_Cpg.jpg
064-131-Alwall_Cpg.jpgPejorativ Karikatyr av Nils Alwall42 visningarFarmakologen, internmedicinaren och njurläkaren Nils Alwall fick en egen medicinsk klinik genom att den tdigare delades i två, Medicinska kliniken A och Medicinska kliniken B. Alwall blev chef för B-kliniken. Nils Alwall genomdrev detta tack vare sina politiska kontakter i landstinget, vilket väckte irritation bland kollegor och konkurrenter. Därav dena karikatyr där han sågs som chef för B-laget. Säkert var detta något som drev fram namnbytet till Njurmedicinska kliniken c:a 1968. Teckning av okänd konstnär. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund.04 Feb 2020
-099-SkyltCpg.jpg
-099-SkyltCpg.jpgSkylt i lasarettsvestibulen under 1800-talets sena decennier21 visningarDen skylt som sattes upp i vestibulen i 1850-talets byggnad då sjukhuset 1867 delades i medicinsk och kirurgisk avdelning. Bildkälla Håkan Westling-arkivet på UB i Lund. Skylen finns också i färg, fil SMHS110127-031p04 Feb 2020
BE200127-001Cpg.jpg
BE200127-001Cpg.jpgBengt Berggren (1921-1997), psykiater68 visningarBengt Berggren (1921-1997), psykiater. Bildkälla änkan Anna Berggren 2020 via Greger Ahnlund. Fotograf okänd.28 Jan 2020
EMPWidmarkCpg.jpg
EMPWidmarkCpg.jpgErik M. P. Widmark 1934. 46 visningarErik M. P. Widmark. Bildkälla barnbarnet Eva Marie Widmark.Foto 1934-06-12.26 Jan 2020
Blodprovstagning_enligt_Widmark_med_kapillarror.jpg
Blodprovstagning_enligt_Widmark_med_kapillarror.jpgProvtagning av kapillärblod från fingerblomman för alkoholtest enligt Widmark28 visningarErik Widmarks metod för att ta prov på kapillärblod från en fingertopp. Bildkälla eva Marie Widmark (indirekt)26 Jan 2020
BE200125-002Cpg.jpg
BE200125-002Cpg.jpgKarikatyr 1930 av professorn i medicinsk och fysiologisk kemi, Erik M. P. Widmark.40 visningarErik M. P. Widmark. Karikatyr i Toddybladet Pressjästen, Lund 1930.26 Jan 2020
BE200125-001Cpg.jpg
BE200125-001Cpg.jpgTypisk förändring av alkoholkoncentrationen i blo d efter en sup33 visningarTypisk förändring av alkoholkoncentrationen i blo d efter intag på fastande mage av 0,55 g alkohol ker kg kroppsvikt. Promillehalten stiger snabbt för att sedan falla linjärt. Från Andréasson (1985) Erik Matteo Prochet Widmark. Widmarks mikrometod och trafiknykterhetslagen, sid 13.26 Jan 2020
14188aCopp.jpg
14188aCopp.jpgErik Matteo Prochet Widmark32 visningarErik Matteo Prochet Widmark, född 1889 i Helsingborg, död 1945, professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet.Foto Per Bagge 1920.26 Jan 2020
200125Alkotest_WidmarkCpg.jpg
200125Alkotest_WidmarkCpg.jpgUtrustning enligt Widmark för att ta blodprov för alkoholbestämning ("promillen")49 visningarLiten metallask använd för att skicka glaskapillärer med blod för etanolanalys med Widmarks metod.Bildkälla Eva Marie Widmark (indirekt).26 Jan 2020
IMG_0603ap.jpg
IMG_0603ap.jpgSsjukhuschefen och medarbetare på besök på Livets Museum 2020-01-23.38 visningarFrån vänster sjukhus- / förfarlningschef Björn Ekmehag, SMHS ordförande Britta Stenstam, chefssjuksköterska David Sparv, biträdande förvaltningschef NN.25 Jan 2020
180615-07Copp.jpg
180615-07Copp.jpgFöreläsningssal på 1920-talet i den nya byggnaden för medicinsk kemi och farmakologi på Sölvegatan 1022 visningarMedicinsk-kemi, institutionen, föreläsningssal. Foto Per Bagge, rimligen när institutionsbyggnaden var nybyggd, 1924. Foto Per Bagge25 Jan 2020
180615Copp.jpg
180615Copp.jpgHjalmar Ossian Lindgren (1837 - 1919)22 visningarHjalmar Ossian Lindgren, 1837-1919, professor i anatomi vid Lunds universitet, riksdagsledamot 1896–1911. Foto Per Bagge25 Jan 2020
180615-02Copp.jpg
180615-02Copp.jpgErnest Overton39 visningarErnest Overton (1865 - 1933), professor i farmakologi i Lund. Lätt beskuren. Foto Per Bagge 1920.25 Jan 2020
180615-04Copp.jpg
180615-04Copp.jpgHans Bendz44 visningarHans Bendz, 1851-1914 , professor i patologisk anatomi och rättsmedicin vid Lunds universitet. Foto Per Bagge.25 Jan 2020
180615-01Copp.jpg
180615-01Copp.jpgHjalmar Ossian Lindgren16 visningarHjalmar Ossian Lindgren, 1837-1919, professor i anatomi vid Lunds universitet, riksdagsledamot 1896–1911. Foto Per Bagge25 Jan 2020
1919_Recept_Fritz_Ask_ogondrCpg.jpg
1919_Recept_Fritz_Ask_ogondrCpg.jpgRecept utskrivet 20/10 1919 av docent Fritz Ask i Lund26 visningarRecept utskrivet 20/10 1919 av docent Fritz Ask i Lund för Tyra Jönsson från Slänsmåla i Blekinge. Ögondroppar med borsyra . Bildkälla Tyras systerson Håkan Brorsson.11 Jan 2020
2020_Recept_av_Klercker_1919_roborerandeCpg.jpg
2020_Recept_av_Klercker_1919_roborerandeCpg.jpgRecept utskrivet 20/10 1919 av professor Kjell Otto af Klercker i Lund 33 visningarRecept utskrivet 20/10 1919 av professor Kjell Otto af Klercker i Lund för Tyra Jönsson från från Slänsmåla i Blekinge. 200 piller med järn och arsenik Bildkälla Tyras systerson Håkan Brorsson.11 Jan 2020
ultraljudundersokningCopp.jpg
ultraljudundersokningCopp.jpgBarnkardiologen Nils-Rune Lundström gör en ultraljudsundersökning77 visningarBarnkardiologen Nils-Rune Lundström gör en ultraljudsundersökning på en flicka som mest tycker att det kittlar. Apparaten är en tidig ultraljudsmaskin. 11 Jan 2020
ultraljudundersokning.jpg
ultraljudundersokning.jpgBarnkardiologen Nils-Rune Lundström gör en ultraljudsundersökning110 visningarBarnkardiologen Nils-Rune Lundström gör en ultraljudsundersökning på en flicka som mest tycker att det kittlar. Apparaten är en tidig ultraljudsmaskin. 11 Jan 2020
Sunden2014-002Copp~0.jpg
Sunden2014-002Copp~0.jpgLeksells ultraljudsmaskin40 visningarLeksells Krautkrämerapparat, en ultraljudsmaskin i första hand avsedd för ekoencefalografi. Bildkälla: Bertil Sundén11 Jan 2020
Picture3p.jpg
Picture3p.jpgDen blivande Nobelpristagaren som barnvakt på 1920-talet.40 visningarAlbert Einstein och Hellmuth Hertz (f. 1920; d. 1990), i Eindhoven 1923.11 Jan 2020
Inge_Edler_och_ekokardiografen2CMYK.jpg
Inge_Edler_och_ekokardiografen2CMYK.jpgKardiologen Inge Edler med den första kliniskt användbara ultraljudsapparaten55 visningarKardiologen Inge Edler med den första kliniskt användbara ultraljudsapparaten. Foto på 1950-talet.11 Jan 2020
BE1912223-029Copp.jpg
BE1912223-029Copp.jpgErik M. P. Widmark, professor i medicinsk och fysiologisk kemi från 192042 visningarErik M. P. Widmark, professor i medicinsk och fysiologisk kemi från 1920. Foto Lanke, Lund 1930. Bildkälla barnbarnet Eva Marie Widmark25 Dec 2019
BE1912223-028Copp.jpg
BE1912223-028Copp.jpgErik M. P. Widmark, professor i medicinsk och fysiologisk kemi från 192043 visningarErik M. P. Widmark, professor i medicinsk och fysiologisk kemi från 1920. Foto Lanke, Lund 1930. Bildkälla barnbarnet Eva Marie Widmark.25 Dec 2019
BE1912223-023Copp.jpg
BE1912223-023Copp.jpgErik M. P. Widmark, professor i medicinsk och fysiologisk kemi från 192044 visningarErik M. P. Widmark i en skolklass. Påskrift på baksidan 213 6. EMP främst, nr 3 fr vänster. Notera gasljuslamporna i taket. Bildkälla barnbarnet Eva Marie Widmark. Foto nära sekelskiftet 1900, rimligen i Helsingborg. Foto har blivit slitet. Fotograf okänd.25 Dec 2019
12097 filer på 303 sida(or) 47