Sammanställd av Bengt I. Lindskog i november 2008 och senare kompletterad av Berndt Ehinger.
SE&O = Salvo errore et omissione (Med förbehåll för fel och utelämnande).
1962-63 Frivilliga kvällsföreläsningar för studenter av Knut Haeger & Bengt Lindskog De leder till tanke hos Bengt Lindskog på en förening i Lund. Idén förankras hos bl. a. Universitets rektor Philip Sandblom och prof. C-H Hjortsjö och ett möte på Kulturen sammankallas.
1964 Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet (SMS) grundas. Ett av målen är ”att arbeta för ett medicinhistoriskt museum vid Lunds Universitet”. Professor Alfred Flaum blir aktiv ordförande. 1.a årsskriften kommer ut. Bengt Lindskog sekreterare och redaktör.
1965 Prof. Nils Alwall motionerar i Landstinget om ett museum.
1966 Styrelsen i SMS vill skapa en museifond. Skrivelse till Lunds Universitetet (LU) om samarbete. Lasarettet låter SMS disponera vind för samlingarna (100 m2).
1967 Gunnar Crona flyttar delar av sin samling dit. Katalogisering i samarbete med Kulturen.
1968 Lasarettet i Lund 200 år. Utställning (B L-g) på Kulturen i samarbete med Lasarettet
och SMS.
1969 Medicinhistorsk inventering i Skåne av Margareta Alin. UB upplåter lokal till SMSs växande
bibliotek. Kurhuset vid Paradisgatan diskuteras internt på LU som ev. museilokal.
1970 Officiell skrivelse från SMS till LU om en medicinhistoriski institution förenad med ett medicinhistoriskt
museum. Delar av samlingar förvarade på Kulturen återförs till Lasarettet.
1971 Nordiska Medicinhistorisk kongress i Lund. Landshövding Netzén uttalar sig positivt om ett museum. Lasarettet bekostar del av vården av samlingarna i kulverten över Allhelgona Kyrkogatan mellan ”gamla och nya” lasarettsområdet (300 m2).
1972 Stiftelseplaner med LU, Landstinget och SMS. SMS får arkivarbetare (Bengt Lindahl).
1973 Museisamlingarna får en arkivarbetare på heltid (Richard Reinisch). AMS bidrar med lön till två personer att katalogisera samlingarna Diskussionen från 1969 om ett medicinhistoriskt museum i Kurhuset avslutas med att huset blir Byrålog, ej museum. Landstinget upplåter lokaler i gamla SSSH invid Allhelgonakyrkan från 1/1 1975.
1974 Besökare börjar komma till kulverten.
1975 TV 1 har ett reportage om samlingarna. Förslag till en medicinhistorisk stiftelse publiceras i
SMS Årsskrift.
1976 209 besökare i de provisoriska lokalerna i kulverten. Stor penningdonation av fru Maria
Lindquist till stiftelsen, dels i november och dels i december.
1977 Stiftelsen MEDICINHISTORISKA MUSEET I LUND konstituerades. St Lars får eget patientmuseum.
Gustaf Arfwidsson har samlat material under många år.
1978 Fortsatt konsolidering.
1979 Fortsatt konsolidering.
1980 LU & Lasarettet i Lund tillsätter utredning om hur allmänheten kan få se samlingarna. 511 besökare i kulverten. SMS får lokaler i gamla seminariet. LU återupptar kurser och forskarutbildning i ämnet. Motion i Landstinget att utreda hur man spårar och sparar medicinhistoriskt material. Utredningen föreslår att landstinget avlönar heltidsanställd intendent.
1981 Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet LU inrättar en avdelning för medicinens historia. Det är landets enda. Erik
Lindstedt föreståndare. Stor penninggåva fr Dr Mattias Olofsson till museet i Lund. Bengt Lindahl har arbetat via AMS 9 år inom Sällskapet och blir med. dr. hc. vid LU.
1982 Permutationsansökan av gamla stiftelsen. Första disputationen i ämnet (Jan Larsson).
1983 Stiftelsen Medicinhistoriska Museerna i Lund och Helsingborg får ansvaret och äganderätten till samlingarna. Göran Bauer ordf. i SMS.
1984 Samlingarna i Lund får lokal i ”Gamla Seminariet”.
1985 Utställningen på Seminariet invigs 24/4 som ”ett museum i koffert” och presenteras i
SMSs Årsskrift 1987. Sjuksköterskor frivilliga museivärdar.
1986 Cecilia Carlén-Nilsson intendent för museerna i Lund & Helsingborg på heltid.
Utställningar i Helsingborg, Lund och Ystad. Samlingarna ökat mycket. 2.a disputationen (Ilo Käbin).
1987 Stor donation från Fru Maria Lindquist. Patientkonst från St Lars visas i Lunds
Konsthall. Landstingsförbundets referensgrupp diskuterar olika medicinhistoriska museers ansvarsområde
1988 Planer på att flytta museet till St Lars, då Seminariet skall rivas .
1989 Paviljong 7 på St Lars rustas upp och delar av samlingarna flyttas dit. Utställning i Ramlösa brunn. Medicinhistoriska museet är representerat i Florens under dess Malmövecka dec. 1989. SMS har 927 medlemmar. Njurmedicinska klinikens dialys färdigdokumenterad.
1990 På medicinhistoriska museet på St Lars samlas nu även dess eget museum från 1979 och museet
fr Vipeholm till landets största medicinhistoriska museum. Detta beskrivs i SMSs Årsskrift. Göran Bauer avgår som ordf. i SMS.
1991 Alla lokaler även den för SMS på lasarettet är lämnade. Stor aktivitet i Lund.
1992 St Lars-museet invigs. Hans Moëll avgår som redaktör för SMSs årsskrift efter ett framgångsrikt decennium.
1993 Forskningshandledning via avdelningen LU.
1994 Läkarstud. kan ffg. göra fördjupningsstudier via avd. för med.hi. vid LU. 3.e disp. i ämnet (Carl Magnus Stolt). Erik Lindstedt pensioneras Diskussion om avdelningen. Bengt Scherstén på Samhällsmedicin tillfälligt inkopplad.
1995 SMS har 550 medlemmar. Årsskriftsarbetet svårt.
1996 Sista egna årsskriften för SMS. Svensk medicinhistorisk tidskrifts (SMHT) 1.a nr.
1997 Sparsam aktivitet. Avdelningen för medicinens historia vid LU slås samman med Institutionen för Klinisk fysiologi. FÖS-undervisning. Peter Nilsson kommer till avdelningen.
1998 4.e disputationen (Caroline Arsini). SMS har två sammanträden.
1999 Ny museiintendent (Pia Michélsen).
2000 Utredning via Region Skåne om medicinhisstoriska museets framtid startar - klar 2001.
2001 Leg. sjuksköt. Lena Ingemarsson ordförande i SMS.
2002 FÖS-uppsatser via avdelningen vid LU samt publikationer. Utredning -01 göms.
2003 Utställningsverksamhet pågår. Undervisning vid avd.
2004 SMS:s hemsida www.medicinhistoriskasyd.se Stipendier för medicinhistoriska studentuppsatser.
2005 Minskat museianslag från Region Skåne. Senare återställs det. Ny utredning om museet. SMS har 220 medlemmar. Svår kris för museet och stiftelsen.
2006 Museet på St Lars stängs. Personalen friställs. Stiftelsens upphörande förbereds. En arbetsgrupp (Anders Biörklund, Bengt Lindskog och Håkan Westling) söker nya vägar för ett kommande museum. Region Skåne tillsätter ny utredning via prof. Holger Pettersson, som blir kroniskt sjuk, och Håkan Westling får överta uppdraget. Rapport avgår i dec. till Region Skåne.
2007 Muntliga förhandlingar med bl. a sjukhuschefen om tänkta museilokaler. Berndt Ehinger ordförande och förenar sig med arbetsgruppen ovan. Arbetet att katalogisera de medicinhistoriska samlingarna på modernt sätt inleds. Årsskriften utges igen i ny serie. Sällskapet börjar förkorta sitt namn till SMHS eftersom det tidigare SMS fått annan och vida spridd betydelse.
2008 Stora anslag tillfaller Sällskapet och en miniutställning förbereds på Lasarettsblockets bottenvåning, bakom entréhallens reception. Stiftelsen förs till Region Skåne. Samarbete med Kultur Skåne, som får en 25% tjänst för medicinhistoria med hjälp av medel anslaget från regionen. Medicinhistoriskt pris för bästa medicinhistoriska studie delas ut ffg. Dessutom får en läkarstudent Juryns speciella pris. Ny hemsida skapas med samma adress som tidigare, www.medicinhistoriskasyd.se
2009 En liten smakprovsutställning öppnas vid entréhallen i centralblocket vid Universitetssjukhuset i Lund.
2012 Ett nydanande medicinhistorikt museum, "Livets museum" öppnas i gamla förbindelsegången mellan södra och norra lasarettsområdena, vid Allhelgona Kyrkogata ("Valven"). En museichef kan heltidsanställas, och en receptionist ställs till Sällskapets förfogande på deltid för arbetsmakadsträning, men i övrigt sköts verksamheten av ideelt arbetande personal.
2013 Kultur Skåne, ett verksamhetsområde inom Region Skåne, har genom ett upphandlingsförfarande fått ansvaret för driften av Livets Museum.