Psykisk (folk)hälsa.
Hur vardagliga problem blev folksjukdomar.

Föreläsning för Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet 2010-11-11 kl 1800 på Kulturanatomen, Biskopsgatan 5, Lund

Andreas Vilhelmsson
Pristagare, Bengt I. Lindskogs Medicinhistoriska Pris för år 2010

Föreläsningen behandlar olika uppfattningar av psykisk (o)hälsa utifrån psykiatrins historia och framväxt (i relation till folkhälsa), och med en betoning på medikalisering som fenomen.

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att psykisk ohälsa i form av depression kommer att stå för den största sjukdomsbördan i den utvecklade världen år 2020 och år 2030, och menar därför att ett folkhälsoperspektiv är ett lämpligt sätt att möta detta hot. Det finns dock en motståndarsida till dessa alarmerande rapporter kring psykisk ohälsa som menar att dessa beräkningar har sin grund i frågemetoderna själva, och de anser att det istället rör sig om en ökad medikalisering av sociala problem.

Genom att anlägga ett historiskt perspektiv på psykiatrins framväxt kan man undersöka olika tolkningar av psykisk ohälsa och den förändrade syn som skett gällande psykisk ohälsa kopplat till medikalisering.

Även folkhälsobegreppet är viktigt att förklara i syfte att förstå psykisk ohälsa som ett potentiellt folkhälsoproblem. Det finns nämligen en risk att fokus flyttas från de som har svårare symtom av psykisk ohälsa och istället inkludera en större grupp av människor med mildare psykiska besvär. Detta kan leda till en allt större grupp som kräver behandling och slöseri av redan små och ansträngda resurser som därmed inte kan hjälpa de svårast sjuka.

Vi behöver därför ha tydligare och bättre utarbetade sätt att tänka kring den ökande fokuseringen kring psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem, och för att veta vilka förebyggande metoder som är tänkta att användas.

Nils Dahlgren Andreas Vilhelmsson
Andreas Vilhelmsson är från Malmö och doktorand i folkhälsovetenskap vid
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) i Göteborg.