Vernissage på Livets Museum i Lund lördagen den 23 mars 2013 kl 13 - 15. Utställningen invigs kl 14 av Magnus Stenstam.
Ver. 130302
|
| Winslow: Om skendöd |
Jacob B. Winslow (1751): Om Dödsteknens owisshet och om thet missbruk som är med alt för hastiga begrafningar och balsameringar.
Fadern föddes 1636 i skånska Vinslöv (därav namnet). Själv föddes han i Odense, och studerade först teologi i Köpenhamn, men bytte till anatomi och kirurgi. Han specialiserade sig snart på anatomi och blev prosektor under den store Caspar Bartholin, men flyttade sedermera till Paris och blev där medlem av den medicinska fakulteten.
Winslow publicerade 1732 en avhandling "Exposition anatomique de la structure du corps humain" som snabbt gjorde honom berömd, och som följdes av flera mycket uppmärksammade verk.
Under sin verksamma tid i Paris engagerade han sig även i problemet med säkra dödstecken. Han samlade in uppgifter om 49 fall av begravningar av skendöda.
 |
| Dissektion, Paolo Mascagni 1787 |
Paolo Mascagni
Född i centrala Italien 1752 studerade Paolo Mascagni bl.a. medicin i Siena. Tidigt beslöt han sig för att helt ägna sig åt anatomi och undervisning.
1771 koncentrerade han sig på att utreda lymfkärlens anatomi och funktion.
1787 publicerade han en stor volym i folio betitlad Vasaorum lymphaticotum corporis humani historia et iconographia. Detta är den första systematiska och definitiva beskrivningen av det humana lymfatiska systemet. Planscherna är från detta verk.
Han använde kvicksilver som kontrastmedium vilket han injicerade med ett glasrör med 90 graders vinkel. Han följde sedan kvicksilvrets flöde genom försiktig dissektion. En del av dissektionsexemplen kan fortfarande beundras i museet för "Institutet för Normal Mänsklig Anatomi" vid Universitetet i Siena.
 |
| Dissektion av Antonio Scarpa |
Antonio Scarpa
Född 1752 i Treviso studerade Antonio Scarpa medicin i Padua redan vid 14-års ålder. Bland lärarna var Giovanni Battista Morgagni. Han startade senare en skola för anatomi med en anatomisk teater, då något exceptionellt, i Pavia.
Scarpa illustrerade i stor utsträckning själv sina böcker om anatomi, men han tränade också upp Fausto Anderioni i teckning och gravyrteknik.
Bland Scarpas viktigaste fynd var påvisandet av hjärtats innervation, något tidigare förnekats "cor nervis carere". Vidare publicerade han böcker om allt från medfödd klumpfot till beskrivning av aneurysm. Han dog 1832.
Utställningens bilder publicerades ~1828-1830.
 |
| Ur Danielssen och Boeck 1847: Om spedalskhed |
D. C. Danielssen & C. Wilhelm Boeck
Daniel Cornelius Danielssens främsta verk inom forskningen i spetälskan är utställningens "Om spedalskhed", utgiven 1847 tillsammans med Carl Wilhelm Boeck. Han gjorde Bergen till ett ledande centrum för forskning rörande denna sjukdoms orsaker under andra hälften av 1800-talet. Han var också mycket aktiv för utvecklingen av Bergens Museum, och var från 1864 fram till sin död museets chef. År 1877 invaldes han i Kungliga Vetenskapsakademien (Stockholm).
Carl Wilhelm Boeck föddes 1808 i Kongsberg och avled 1875. Han var halvbror till den kände Christian Boeck, och var anställd som bruks- och militärläkare och senare överläkare vid norska rikshospitalets avdelning för hudsjukdomar. Hans specialitet var framför allt spetälska och syfilis. Hans främsta verk var "Om Spedalskhed", utgiven tillsammans med D.C. Danielssen 1847. Boken belönades med det franska montyonska priset (2000 francs).
Bokens bilder föreställer lepradrabbade personer (eller deras inre organ) avmålade "efter naturen". En plansch visar också vad som möjligen orsakade sjukdomen.
Utställningens bilder publicerades 1847.
 |
| Blasius: snitt på ben för att nå blodkärl. |
Ernst Blasius (1802 - 1875) var en känd tysk kirurg, professor i kirurgi vid universitetet i Halle an der Saale och direktor för den kirurgiska universitetskliniken där. Hans viktigaste bok är Handbuch der Akirurgie (1830-1832), där han beskriver många olika operationsmetoder inklusive "plastikkirurgiska" tillsammans med de nödvändiga instrumenten.
Utställningens bok är tryckt 1844.
 |
| Henrick Smid. Laegebog |
Denna läkarbok skrevs i Malmö på 1570-talet, och blev minst tre seklers läkarbok i bildade hem. Den trycktes om i flerfaldiga upplagor ända fram till 1976; de sista mest av historiska skäl. Utställningens bok trycktes 1650.
 |
| Magnus Stenstam |
Magnus Stenstam har varit överläkare på medicinska kliniken i Eskilstuna. Han studerade medicin när han kom till Lund i början på 1960-talet. Redan då var hans intresse för bilder och konst stort. Vid sidan om medicinstudierna läste han konsthistoria och ritade och målade efter bästa förmåga. Under anatomistudierna kunde lätt dessa två intressen sammanföras.
Framför allt var det just anatomiska bilder han sökte när han ständigt jagade runt på olika antikvariat. Med tiden lyckades han göra flera "fynd" och det är några av dessa han kommer att berätta om och visa upp.