En snygg seglats har avslutats

Håkan Westling jordfästs
Vid Håkan Westlings jordfästning i Lunds domkyrka

Håkan Westling begravdes i Lunds domkyrka den 4 maj 2018. Dom­kyrkan fylldes i hela mittskeppet av de många som ville visa honom och hans familj sin aktning. Officianten, domkyrkokaplan Lena Sjöstrand, höll ett initierat och väl formulerat griftetal.

Många av talarna på den efterföljande minnesstunden påpekade hur Håkan Westling gjort en snygg seglats från födelsestaden Göteborg genom den ibland svårnavigerade akademiska skärgården till sin sista hamn i Lund; med regelbundna avkopplande utflykter till den danska övärlden eller ännu längre bort under flera veckor varje sommar i sin stora segelbåt "Smile" tillsammans med hustru Britt och andra familje­medlemmar.

Det var många goda och insiktsfulla talare som framförde sin glädje och tacksamhet över Håkans livsverk och hur han med godlynta, göteborgskt trevliga och överraskande kommentarer kunde lugna och ena de vildaste sammandträdeskämpar. Bleckhornen tackade Håkan med en kort och briljant konsert. Han ordnade en gång en reptitionslokal åt dem, och konserten visade effektivt att den gjort god nytta. Det är inte sannolikt att Bleckhornens version av Blaze-Away låter som vad kompositören Holzmann tänkte sig, men den är effektivt glädjespridande. Precis sådan var Håkan Westling.

Klicka här för att läsa Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets minnesord över Håkan Westling.

Det publicerades många nekrologer efter Håkan Westlings frånfälle. Klicka här för att läsa en sammanställning av några sådana.


 

Studentskegården 1937
De först inflyttade unga kvinnorna på studentskegården i Lund. Foto 1937.

Vilka var de först inflyt­ta­de flickorna 1937 på Studentske­gården i Lund?

Kristina Hallind har varit kurator i Hallands Nation och edil på Studentskegården i Lund. Hon skrev nyligen till Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet:

— Jag har nu åtagit mig en nästan omöjlig uppgift, nämligen att försöka knyta de 39 namnen på de först inflyttade flickorna 1937 till ett samtida foto med Asta Kihlbom och 35 anonyma studentskor på Studentske­gårdens terrass. Fotot bifogas.
— Problemet är att några av flickorna läste medicin MEN de har inte bevärdigats sända in sina foton till Svenskt läkarlexikon, och de finns inte heller med i medicinhistoriskas samlingar. Nu undrar jag om det finns någon avlägsen möjlighet att det trots detta kan finnas bilder med namn någonstans, eller att någon kanske kan känna igen sin ogifta mamma eller mormor på fotot från 1937.
— De medicinarflickor jag främst är ute efter är Dagmar Nygren  f. 1916 (kanske gift Bruzelius) samt Ingrid Klackenberg f. 1912. Finns någon av dem möjligen på bifogade foto? Kan det finnas någon som vet? Kan det finnas andra foton på dem? Finns det någon hjälp?
— Med förhoppningsfulla hälsningar från Kristina Hallind


Berndt Ehinger
Berndt Ehinger

Berndt Ehinger-föreläsningar är ett årligen återkommande hedrande medicinhistoriskt evenemang, instiftat den 6 september 2017.

Läs mer om Berndt Ehinger här.

John Dowling
John E. Dowling

Den första medicinhistoriska Berndt Ehinger-föreläsningen kommer att hållas den 6 september 2018 av professor John E. Dowling från Harvard University i Cambridge / Boston, Mass. USA.

Titeln på John Dowlings föreläsning blir Night Blindness, Visual Pigments and Vitamin A:  From Ancient Egypt to the present.

John E. Dowling (f. 1935) var Gordon and Llura Gund Research Professor of Neurosciences vid Harvard University. Han har nyligen gått i pension och räknas som en av världens mest framstående näthinneforskare under andra halvan av 1900-talet. Han läste först medicin vid Harvard-universitetet, men drogs snart in i kretsen kring den blivande nobelpristagaren Georg Wald och började studera vad vitamin A gör för synen. George Wald fick Nobelpriset 1967 för sitt arbete om detta, och John Dowling följde först sin mentors linje. Det har varit känt sedan de egyptiska faraonernas och pyramidernas tid att det finns något i födans fett som människan behöver för god syn, särskilt i mörker. Vi kallar detta något för vitamin A, men den är bara en av flera varianter på en molekyl som spelar stor roll för vår hela utveckling och vårt välbefinnande. Kunskapen om hur vitamin A och dess kemiska släktingar verkar har utvecklats på många intressanta sätt som professor Dowling kommer att berätta om.

Läs mer om John Dowling och hans föreläsning här.


Årsskriften 2017
SMHS årsbok för 2017

Årsboken för 2017 har titeln "Svenk primärvård från dåtid till nutid" och kom som vanligt ut lagom till den traditionella Gåsafesten i november. Som tidigare har boken hafte en särskild temaredaktör, denna gång Per-Olof Bitzén. Han var verksam på läkarstationen i Dalby utenför Lund, och medverkade i dess anmärkningsvärda utveckling till ett föredöme för landets allmänläkarvård. Bodil E. B. Persson är huvudredaktör för årsböckerna. Boken har distribuerats till medlemmarna i SMHS.


 

Vernissage för utställningen "Att se in i kroppen"

söndagen den 19 november var det Vernissage på Livets Museum i Lund för en utställning om röntgen och klinisk bilddiagnostik: ”Att se in i kroppen”. Invigningstalare var professor Bertil Persson. Det finns mycket "se, prova och ta på".

Vernissagen rapporterades i såväl dagspress (Skånska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet) som radio (P4) och televion (Sydnytt). I mitten på januari 2018 hade lokaltrafiken i Skåne (både tåg och bussar i hela Skåne enligt hörsägen) en slinga med bilder från Livets Museum på sina TV-skärmar i passagerarutrymmen. Tidskrifterna Teknikhistoria (nr 10, 2017) och Populär Historia (nr2 2018) hade också reportage om utställningen.
Bättre kan det inte bli!

Kulturens Gustav Olsson välkomnar
Ovan: Kulturens chef Gustav Olsson hälsar besökarna välkomna och harangerar Irene Jakobsson och Mats Engström. Invigningstalaren Bertil Persson väntar bakom.
Mats Engström vid Nordens första MR-maskin
Ovan: Intendent Mats Engström på utställningen och invid Nordens första MR-kamera, byggd av Bertil Persson.
Bertil Persson klipper bandet
Ovan: Efter sitt fina invigningstal klippte Bertil Persson bandet och förklarade utställningen öppnad. Evenemanget lockade fram livliga applåder.
Irene Jakobsson "röntgar" Mats Engström
Irene Jakobsson "röntgar" Mats Engström. Apparatens byggare, Christer Hult från firma Digital Context, instruerar.
Christer Hult deomnstrerar
Christer Hult demonstrerar sin simulerade röntgenapparat. Åskådarna flockades och ville prova.
Nordens första MR-kamera
Nordens första MR-kamera, nästan ett halvt ton tung och byggd av Bertil Persson, Freddy Ståhlberg och deras medarbetare.
Freddy Ståhlbergs underarm Freddy Ståhlbergs moderna underarm
Freddy Ståhlbergs underarm sedd i den första MR-kameran. De röda ringarna markerar underarmsbenen. Freddy Ståhlbergs underarm sedd i en modern 7Tesla MR-kamera. De röda ringarna markerar underarmsbenen.
Det är tydlig skillnad i bildernas upplösning mellan den första och den nya tagningen. Tekniken har gått framåt!
Ett röntgenrör, 1900-talets mitt

Ett röntgenrör från mitten på 1900-talet
Foto Anders Widell

Snickaren bygger
Snickaren Micke Kindler har byggt utställningsmontrarna och sätter här upp en vepa
Irene Jakobsson och Lena Isaksson Drake
Dr Irene Jakobsson och utställningsarkitekt Lena Isaksson Drake är nöjda med den text de just satt upp.
Texter sätts upp
Text sätts upp i utställningen "Att se in i kroppen" på Livets Museum i Lund. Det var naturligtvis W. C. Röntgen som hade gjort den sensationella upptäckten. Till vänster i bilden skymtar ett s.k. Forssellstativ från 1900-talets början bakom ett plastskydd.

Bilddiagnostiken har ju utvecklats drastiskt sedan 1895 då W C Röntgen till sin hustrus förfäran fångade hennes ena hands skelett på en bild. ”Jag har sett min egen död” lär hon ha sagt. Bilden finns att se på utställningen, som har byggts av en grupp från Kulturen i Lund och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet under ledning av intendent Mats Engström (Kulturen), Irene Jakobsson, Inga Redlund Johnell, Kjell Jonsson (Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet), professor Freddy Ståhlberg, utställningsarkitekt Lena Isaksson Drake och museipedagog Angelica Bondesson (Kulturen och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet).

Professor Bertil Persson berättade i sitt invigningstal (klicka här för att läsa detta) hur han på en kongress i München 1981 hade förstått att man i England hade en helt ny avbildningsteknik på gång där man kunde komma bort från den farliga röntgenstrålningen, ett av de mål han var angelägen om att nå. Han åkte till professor John Mallard i Aberdeen som hade världens första kliniska MR-kamera, såg tekniken, imponerades och började bygga en egen maskin efter de nya principerna som han lärde sig, magnetresonansmätningar. Till sin hjälp hade han en grupp med bl.a. Freddy Ståhlberg och goda ingenjörer från MAX-lab i Lund.

Den fortsatta utvecklingen har varit dramatisk. Kom till utställningen och se den enkla början och dagens förnämliga förbättringar (bilderna till höger).

Den som inte har sett ett riktigt röntgenrör kan få stilla sin nyfikenhet på utställningen och därtill få veta lite om hur det fungerar.

På en stabil sockel står en nästan ett halvt ton tung järnklump, Nordens första MR-kamera (se bilderna till vänster och höger), en experimentmaskin byggd av professor Bertil Persson.

Bredvid ett s.k. Forssellstativ i trä från början av 1900-talet har vi ställt upp ett modernt stativ där besökaren kan göra en simulerad undersökning av bröstkorgen på någon villig försöksperson. Se bilderna till vänster.

Det finns mycket annat att roa sig med på Livets Museum: Testa hur reaktionssnabb du är, hur stark du är i greppet, hör hur sitt eget blod brusar i ett blodkärl med en ultraljudsmätare eller se hur lugnt lille Malte (18 månader) låter sitt hjärta undersökas med ultraljud.

Se mera nedan till höger av själva utställningsbygget. Klicka här för att läsa Sydsvenska Dagbladets rapport inför vernissagen. eller här för att läsa en artikel i Skånska Dagbladet om den eller här för att se och höra inslaget på Radio Malmöhus


Nya medicinhistoriska artiklar

Medicinhistorisk Nättidskrift

Birgitta Castor och Bengt Uvelius startade våren 2017 Medicinhistorisk Nättidskrift på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets Internetsidor. Där finns nu artiklar av Anna-Mi Wendel, Birgitta Castor, Bengt Uvelius och Per Nettelbladt.

Här publiceras fina ämnesinriktade medicinhistoriska artiklar. Se mera genom att klicka här. Tidkriften kan nås genom att klicka här eller på knappen nederst på denna sidas texter.

Senaste tillskottet är en artikel om fläcktyfus och hur den kom till Malmö och Lund med Röda Korsets räddningsbussar från fångläger i Polen och Tyskland i slutet på anda världskriget. Klicka här för att se en innehållsförteckning eller här för att se författarinstruktioner. Mer kommer ...

Anna-Mi Wendel har skrivit en ny artikel med en intervju hon gjort med Lena Annerstedt som en gång introducerade gruppboende i Malmö som behandling för dementa patienter. Klicka här för att läsa denna intressanta berättelse.

Britta Stenstam
Britta Stenstam
Foto Anders Widell

WikiSUS

Britta Stenstam leder WikiSUS-gruppen som samlar in intressanta berättelser om verksamheten och livet på sydsvenska sjukhus, framför allt de i Lund och Malmö. De ligger i den ännu bara preliminära gruppen sidor på WikiSUS. Berättelserna kan ses genom att klicka här eller på knappen nederst på denna sidas texter.


Nya supplement till årsskriften

SMHS kan glädja sina medlemmar med tre nya supplement. De distribueras under februari 2017 utan särskild kostnad.

Tidiga skånska las-läkare

"Några tidiga skånska lasarettsläkare utanför Lund och Malmö" av Anders Biörklund och Berndt Ehinger.

De tidiga lasarettsklinikerna var strikt hierarkiskt organiserade, och lasarettsläkarna rörde sig där som kungar eller kanske rentav halvgudar. Det var tveklöst de som stod för de sociala, etiska och medicinska normerna i sitt närområde, och de hade därför vanligen en inflytelserik ställning i samhället.

Gösta Lundh - en pionjär

"Pionjären Gösta Lundh - en föregångare inom lungkirurgi och förlossningsvård" av dottern Lena Lundh.

Gösta Lundh växte upp i en konditorsfamilj men valde själv läkarbanan. Efter avlagd doktorsexamen arbetade han två år i Gällivare, men kom 1931 till Landskrona där han ledde verksamheten på det ännu odelade lasarettet fram till sin död 1948. Han var en framstående lungkirurg men intresserade sig också för mödravård och förlossningskonst. Under andra världskriget arbetade han mycket för att stödja flyktingar från det ockuperade Danmark.

Infektionsläkare i Lund som drömde om Afrika

Sven Åke Hedström utbildade sig till infektionsläkare i Lund, men drömde om att få ta hand om barn i ett u-land, gärna Afrika. Han disputerade i Lund och blev överläkare där, men valde att under tio år före pensioneringen att vara chef på infektionskliniken i Halmstad.

Efter pensioneringen kunde han förverkliga sin gamla dröm om barnsjukvård i Afrika. I denna autobiografi får vi följa honom genom de livets glädjeämnen, framgångar och besvikelser som de flesta får. Han levde visst inte en vanlig läkares liv, även om han själv någon gång tyckte så.

Amphioxer 1966 i Lund
Amphioxer från Asis på 50-årsjubileum på Livets Museum 2016.

Livets Museum ligger näst efter Kulturen i Lund på Visit Lunds tio-i-topp-lista, platserna 5 och 6!

Det kunde inte vara roligare, och det är våra eminenta guider som vi behöver tacka för framgångarna med Livets Museum. Det är de som gör ett besök hos oss levande och minnesvärt. Som för de 50-årsjubilerande läkarna på bilden som började läsa i Lund 1966.

Men vi har inte bara jubilerande pensionärer och andra vuxna som besöker oss. Den uppväxande generationen kommer i klart stigande antal. Vi har i år redan slagit nytt besöksrekord, hittills strax över 9000 besökare 2017.

Ökat öppethållande på Livets Museum

Från och med mars 2018 har vi tack vare våra fina ideellt arbetande guider på Livets Museum fått möjlighet att också ha kvällsöppet varje torsdag under våren 2018 och om detta utfaller väl kommer vi att fortsätta också till hösten.


Lasarettet i Lund 1768-2000
Lasarettet i Lund 1768-2000. Över 800 bilder berättar på 330 sidor.

1768-2000. Bilder Berättar.

Lasarettet i Lund har en mycket lång historia, och skulle år 2018 kunna fira 250-årsjubileum. Som Skånes Universitetssjukhus i Lund är det Skånes största arbetsplats, så visst finns det många som gärna vill bläddra bland bilder som visar hur verksamheten utvecklats.

Åke Andrén-Sandberg skriver bl.a. om den "I denna omfattande sammanställning av byggnader, personer och händelser är det tveklöst att lasarettet inte bara består av enskilda hus utan att det finns ett sammanhang, en gradvis utveckling och ett innehåll som mycket väl uppfyller kriteriet ”en utvecklingslinje". De 331 sidorna ger en fantastisk bild av ett lasaretts utveckling, vilken speglar inte bara ett lasaretts historia utan också samhällets utveckling."

Efter Åke Andrén-Sandbergs genomläsning av boken skrev han ett stycke som han kallade en kort-elegi över den utveckling som boken speglar. Den publicerades i Läkartidningen. Klicka här för att läsa denna elegi.

Klicka här för att läsa mer om boken.

Boken kostar per exemplar SEK 250,00, vilket samtidigt ger ett års medlemskap i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Vid köp av 10 exemplar eller fler kostar den SEK 150, men ger då inte medlemskap. Den kan beställas från Sydsvenska Medicinhistoriska Sällska­pet, Postmot­tagningen, Universitets­sjukhuset i Lund, 221 85 Lund.


Kulturportal Lund

Livets Museum gör fortsatt intryck, och har uppmärksammats av Kulturportal Lund.

Gläds med SMHS och klicka här för att läsa om detta.


En fin recension av Livets Museum!

Livets Museum är inte vad de flesta tror, och det ger anklang! En journalist från Stockholm hade fått nys om oss, och kom skäligen anonymt för att se på vår utställning. Klicka här, läs hennes recension och gläds!


 

Hitta till Livets Museum

Vepa vid Livets Museum Eva Ljunggren vid vepan
Britta Stenstam, Anitha Bruun, Angelica Bondesson och Eva Ljunggren vid den nya vepan som visar vägen till Livets Museum, Eva Ljunggren var inne och guidade besökare när bilden till vänster togs, så hon har fått komma med på en egen bild.
Öppet!
Agneta Dahlberg (infälld), Anitha Bruun, Britta Stenstam och Angelica Bondesson vid den nya Öppet-flaggan vid Livets Museum 2016-04-10.

Nu är det lättare än någonsin att hitta till Livets Museum, för sedan mitten av april har vi när vi under våra öppettider börjat sätta ut en vacker vepa mitt emellan universitetsbibliotekets huvudingång och besöksingången till Livets Museum.

Utanför vår egen dörr har vi också börjat sätt upp en prydlig Öppet-flagga. Agneta Dahlberg satte fransar på flaggan som glädjer vem som helst som tittar på den! Agneta var inte tillstädes när bilden togs, och syns därför infälld i bilden. Det var inte heller Eva Ljunggren, som också var med när vepan och flaggan sattes upp. Hon syns till vänster, vid vepan.

Livets Museum har öppet helgfri tisdag - fredag kl 10 - 14 och samma tid på söndagar med jämnt veckonummer.

Vi finns på Lasarettsgatan 5B på Universitetssjukhuset i Lund, invid Rehabhuset och alldeles väster om Universitetsbiblioteket. Gratis inträde.


 

Fynd i lådor från fornstora dar

Lunds Lasaretts historia 1968
Flaum: Lasarettet i Lund 1768 - 1968

Alfred Flaum gav på uppdrag från Lasarettet i Lund år 1968 ut en noga genomarbetad och påkostad historik över sjukhuset med anledning av det då fyllde 200 år. Födelsedagen firades med både pompa och upptåg, och inte minst med denna historik.

På gamla Medicinhistoriska Museet i St Lars-parken fanns en boksamling som packades ned och lades i magasin när museet lades ned år 2006. När samlingen efter ungefär ett decennium packades upp och katalogiserades på Skånes Arkivförbund hittade bibliotekarien ett antal exemplar av Flaums historik (Albert Flaum 1968: Lasarettet i Lund 1768 - 1968, en historik). Vi har i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet trott att boken varit slutsåld, men så är det alltså inte. Sällskapet kan nu erbjuda boken till den som vill veta mer om hur Lasarettet i Lund kom till och utvecklades fram till 1968 för det facila priset av SEK 250:-. Boken finns att få på Livets Museum i Lund.

Kom och köp boken! Den kan också fås om SEK 250 sätts in på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets plusgiro, 63 15 40 - 2. Glöm inte ange namn och adress vid betalningen!


Historisk DVD: Minnen från St Lars sjukhus

CD om St Lars

Våra gamla mentalsjukhus var slutna och mycket särpräglade samhällen, nu i stort sett försvunna. Se, hör och njut av en vandring genom St Lars-parkens gamla träd och byggnader där Bengt I. Lindskog, Lars Gustafson och 1:e skötaren från St Lars, Gustaf Arfwidsson, initierat berättar om detta nu snart bortglömda samhälle.

Promenaden är filmad och redigerad av Gunnar Menander. Den är speciellt intressant för alla som varit i kontakt med 1900-talets mentalsjukhus, alla inrättade efter samma mall.

Skivan kom till SMHS' alla medlemmar i höst, tillsammans med årsboken. Den säljs också separat på Livets Museum för SEK 100:-.

Ett stort tack går till Gunnar Menander för hans stora insats för Sällskapet med denna DVD!


Hitta till Livets Museum i Lund Vepan nära Livets Museum

Hitta till Livets Museum:

Lasarettsgatan 5b (vid Rehabhuset) i Lund. Klicka här eller på kartan nedan.

Museet är öppet tisdag - fredag kl 10 - 14 eller enligt överenskommelse med Karta med pil, Livets Museummuseiföreståndare Angelica Bondesson eller Berndt Ehinger.

Telefon 046 172882.

Välkomna att titta in!

Livets Museum bloggBarn gillar läsplattor
Barn gillar våra läsplattor (iPad) och lär sig i förbifarten mycket om hur kroppen fungerar - och hur kunskapen om den utvecklats

Öppet bildarkiv

Borelius assisterarPå initiativ av Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet har bildsamlingen från Medicinhistoriska Museet i Lund digitaliserats med början år 2010, liksom ett urval bilder från sjukhusfotograf Björn Henrikssons samling negativ från Malmö Allmänna Sjukhus 1951 - 1999 med början år 2013. En stor samling negativ från hela 1900-talet (mellan 40 000 och 50 000) samlade av sjukhusfotograferna i Lund hittades i början av 2014. Även den började Sällskapet år 2014 digitalisera; ett arbete som blev klart i december 2015. Men det finns många fler bilder i olika klinikarkiv på sjukhuset, och successivt kommer även de att ingå i arkivet.

Sammanlagt finns nu nästan 10 000 bilder tillgängliga i en enkelt och effektivt sökbar databas på Internet, och fler kommer. Klicka här eller på bilden här bredvid för att leta efter gamla sjukhusmiljöer. Där finns ännu inte gamla läkarkursfoton med många identifierade kursdeltagare. Sådana gamla läkarkursfoton (mest från kirurgen i Lund) kan du se genom att klicka här.

Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets bildarkiv håller från december 2017 successivt på att införlivas i Kulturen i Lunds medicinhistoriska databas Carlotta enligt nedan. Bortåt 400 bilder finns hittills tillgängliga där. Fler kommer när vissa tekniska problem lösts. Detta säkrar för all överskådlig framtid bildernas tillgänglighet. Stöd för denna insats har utgått från Bengt I. Lindskogs stiftelse liksom från Kultur Skåne.


 

Den medicinhistoriska bilddatabasen på Kulturen i Lund

Medicinhistoria Kulturens Carlotta
Medicinhistoriska bilddatabasen på Kulturens Carlotta

Denna bildsamling är utan jämförelse den förnämsta av alla medicinhistoriska bilddatabaser i Sverige. Intendent Mats Engström på Kulturen i Lund skall ha mycken ära för att ha lyckats driva fram den.

Databasen innehåller nära 17 000 bilder och bygger på Region Skånes medicinhistoriska samling med dryga 31 000 föremålsposter, och gjordes den 19 september 2014 tillgänglig på Internet som en särskild del av Carlotta-systemet på Kulturen i Lund. Samlingen började inventeras och katalogiseras ~2009, och fylls successivt på med föremål från hela Skåne; från hösten 2014 samlingarna på medicinhistoriska museet i Helsingborg. Klicka här för att se och leta i den (URL: http://carl.kulturen.com/medi/).

Från december 2017 har bilderna i Sydsvenska Medicinska Sällskapets "Öppet Bildarkiv" börjat läggas in i denna databas och i mars 2018 var nästan 1100 bilder överförda och tillgängliga där.

Klicka här för att komma till sidans topp.