Nu har det i snart ett år hållits nästan dagliga föreläsningar och andra evenmang med anledning av universitets 350-årsjubileum, och det tar inte slut förrän den 28 januari 2018.
|
| Ido Leden 2017 |
Reumatologen och medicinhistorikern Ido Leden höll torsdagen 2017-12-14 ordförandens föreläsning på Finska Läkarsällskapets årsmöte i Helsingfors, en fin hedersbetygelse.
Finska Läkarsällskapet noterade:
Ido Leden har utfört sitt livsverk som reumatolog i Kristianstad i Skåne. Till hans stora intressen hör medicinens historia. Han skrivit många lärda uppsatser med historiska perspektiv på immunologin och reumatologin. På Sällskapet kommer han att berätta om paleopatologisk osteologi, d.v.s. läran om hur sjukliga förändringar skall tolkas i äldre skelettmaterial. Hans forskning har gett information om sjukdomars förekomst geografiskt och tidsmässigt och därmed också ledtrådar till deras etiologi.
Själv säger Ido Leden att han "har äran att hålla en högtidsföreläsning när finska läkaresällskapet firar att Finland i 100 år varit en självständig nation, med titeln
 |
Mitt föredrag blir ett medicinhistoriskt kåseri där jag blandar friskt. Fridtorparna (som jag berättade om för Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet 2011, klicka här) och Visbymannen är basen (klicka här), men jag berättar också om Bechterew, Lennart Torstensson (fältmarskalken under 30 åriga kriget) mm."
 |
| Medicinska fakulteten 350 år - några historiska nedslag |
Enheten för medicinens historia ordnade våren 2017 ett medicinhistoriskt seminarium, och föreläsarnas framföranden har samlats i en mycket god liten bok som sammanfattar 350 års utveckling av läkarutbildningen i Lund. Den är ett lättläst och mycket välkommet komplement till de mycket mer faktaspäckade och därmed påtagligt tyngre böcker som givits ut av andra författare.
Förhoppningsvis når den de nyblivna medicinstuderandena så att de tidigt får reda på de fina insatser som lundamedicinare gjort.
 |
| Ovan: Kulturens chef Gustav Olsson hälsar besökarna välkomna och harangerar Irene Jakobsson och Mats Engström. Invigningstalaren Bertil Persson väntar bakom. |
 |
| Ovan: Intendent Mats Engström på utställningen och invid Nordens första MR-kamera, byggd av Bertil Persson. |
 |
| Ovan: Efter sitt fina invigningstal klippte Bertil Persson bandet och förklarade utställningen öppnad. Evenemanget lockade fram livliga applåder. |
 |
| Irene Jakobsson "röntgar" Mats Engström. Apparatens byggare, Christer Hult från firma Digital Context, instruerar. |
 |
| Chriter Hult demonstrerar sin simulerade röntgenapparat. Åskådarna flockades och ville prova. |
Bilddiagnostiken har ju utvecklats drastiskt sedan 1895 då W C Röntgen till sin hustrus förfäran fångade hennes ena hands skelett på en bild. ”Jag har sett min egen död” lär hon ha sagt. Bilden finns att se på utställningen, som har byggts av en grupp från Kulturen i Lund och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet under ledning av intendent Mats Engström (Kulturen), Irene Jakobsson, Inga Redlund Johnell, Kjell Jonsson (Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet), professor Freddy Ståhlberg, utställningsarkitekt Lena Isaksson Drake och museipedagog Angelica Bondesson (Kulturen och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet).
 |
|
| Nordens första MR-kamera, nästan ett halvt ton tung och byggd av Bertil Persson, Freddy Ståhlberg och deras medarbetare. | |
 |
 |
| Freddy Ståhlbergs underarm sedd i den första MR-kameran. De röda ringarna markerar underarmsbenen. | Freddy Ståhlbergs underarm sedd i en modern 7Tesla MR-kamera. De röda ringarna markerar underarmsbenen. |
| Det är tydlig skillnad i bildernas upplösning mellan den första och den nya tagningen. Tekniken har gått framåt! | |
 |
|
Ett röntgenrör från mitten på 1900-talet |
|
Professor Bertil Persson berättade i sitt invigningstal (klicka här för att läsa detta) hur han på en kongress i München 1981 hade förstått att man i England hade en helt ny avbildningsteknik på gång där man kunde komma bort från den farliga röntgenstrålningen, ett av de mål han var angelägen om att nå. Han åkte till professor John Mallard i Aberdeen som hade världens första kliniska MR-kamera, såg tekniken, imponerades och började bygga en egen maskin efter de nya principerna som han lärde sig, magnetresonansmätningar. Till sin hjälp hade han en grupp med bl.a. Freddy Ståhlberg och goda ingenjörer från MAX-lab i Lund.
Den fortsatta utvecklingen har varit dramatisk. Kom till utställningen och se den enkla början och dagens förnämliga förbättringar (bilderna till höger).
Den som inte har sett ett riktigt röntgenrör kan få stilla sin nyfikenhet på utställningen och därtill få veta lite om hur det fungerar.
På en stabil sockel står en nästan ett halvt ton tung järnklump, Nordens första MR-kamera (se bilderna till vänster och höger), en experimentmaskin byggd av professor Bertil Persson.
Bredvid ett s.k. Forssellstativ i trä från början av 1900-talet har vi ställt upp ett modernt stativ där besökaren kan göra en simulerad undersökning av bröstkorgen på någon villig försöksperson. Se bilderna till vänster.
Det finns mycket annat att roa sig med på Livets Museum: Testa hur reaktionssnabb du är, hur stark du är i greppet, hör hur sitt eget blod brusar i ett blodkärl med en ultraljudsmätare eller se hur lugnt lille Malte (18 månader) låter sitt hjärta undersökas med ultraljud.
Se mera nedan till höger av själva utställningsbygget. Klicka här för att läsa Sydsvenska Dagbladets rapport inför vernissagen. eller här för att läsa en artikel i Skånska Dagbladet om den eller här för att se och höra inslaget på Radio Malmöhus
Medicinhistorisk disputation 2017-12-01 kl 0900 i föreläsningssal F2 i Centralblocket i Lund:
 |
 |
| Tomas Bros avhandling | Tomas Bro |
Tomas Bro disputerade i ämnet klinisk medicin med inriktning medicinens historia på avhandlingen Återställandets konst – Svensk frivillig sjukvårdspersonals deltagande i utländska krig och konflikter 1864-1964. Huvudhandledare har varit professor Peter M. Nilsson. Fakultetsopponent var docent Johan von Schreeb, Stockholm. Professor Per-Olof Östergren var ordförande vid disputationen.
Avhandlingen analyserar svenskt sjukvårdsarbete i utländska krig i modern tid. Frågor Tomas Bro försöker besvara är varför insatserna gjorts, vilken betydelse de har haft och hur det har gått för de inblandade sjukvårdsarbetarna. Ökad kunskap om detta område kan öka förståelsen för liknande fenomen idag, vilket kan vara till nytta både för patienter och sjukvårdsarbetare i nutida konflikter.
 |
| Snickaren Micke Kindler har byggt utställningsmontrarna och sätter här upp en vepa |
 |
| Dr Irene Jakobsson och utställningsarkitekt Lena Isaksson Drake är nöjda med den text de just satt upp. |
 |
| Text sätts upp i utställningen "Att se in i kroppen" på Livets Museum i Lund. Det var naturligtvis W. C. Röntgen som hade gjort den sensationella upptäckten. Till vänster i bilden skymtar ett s.k. Forssellstativ från 1900-talets början bakom ett plastskydd. |
Birgitta Castor och Bengt Uvelius startade våren 2017 Medicinhistorisk Nättidskrift på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets Internetsidor. Där finns nu artiklar av Anna-Mi Wendel, Birgitta Castor, Bengt Uvelius och Per Nettelbladt. Senaste tillskottet är en artikel om fläcktyfus och hur den kom till Malmö och Lund med Röda Korsets räddningsbussar från fångläger i Polen och Tyskland i slutet på anda världskriget. Klicka här för att se en innehållsförteckning eller här för att se författarinstruktioner. Mer kommer ...ela Lund
liksom också på Livets Museum. Vi hade inga gruppen inbokade, men vi hade öppet i fyra timmar från kl 18, och redan före öppningsdags stod det folk och ville komma in. Sammanlagt kom det en bra bit över 100 besökare, trots att vi inte hade gjort så mycket reklam för oss.
 |
| Amphioxer från Asis på 50-årsjubileum på Livets Museum 2016. |
Det kunde inte vara roligare, och det är våra eminenta guider som vi behöver tacka för framgångarna med Livets Museum. Det är de som gör ett besök hos oss levande och minnesvärt. Som för de 50-årsjubilerande läkarna på bilden som började läsa i Lund 1966.
Men vi har inte bara jubilerande pensionärer och andra vuxna som besöker oss. Den uppväxande generationen kommer i klart stigande antal. Vi har i år redan slagit nytt besöksrekord, hittills strax över 9000 besökare 2017.
Anna-Mi Wendel har skrivit en ny artikel med en intervju hon gjort med Lena Annerstedt som en gång introducerade gruppboende i Malmö som behandling för dementa patienter. Klicka här för att läsa denna intressanta berättelse.
 Britta Stenstam |
Britta Stenstam leder WikiSUS-gruppen som samlar in intressanta berättelser om verksamheten och livet på sydsvenska sjukhus, framför allt de i Lund och Malmö. De ligger i den ännu bara preliminära gruppen sidor på WikiSUS. Berättelserna kan ses genom att klicka här eller på knappen nederst på denna sidas texter.
 |
Nils Hansson. Foto: Christa Reißmann |
Nils Hansson, känd medicinhistorikern från Lund, har nyligen erhållit Axel Hirschs pris på Karolinska Institutet i Stockholm efter beslut av styrelsen för forskning vid Institutet. Han är f.n. forskare vid Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf, och emottog priset den 12 oktober 2017 i Karolinska Institutets imponerande Aula Medica i Solna. Han har fått priset för sin forskning i svenska och tyska arkiv om kandidater till Nobelpriset i fysiologi eller medicin men som inte fick priset.
Sedan 2014 har Nils Hansson skrivit 17 artiklar på detta tema, varav flera publicerats eller är i press i välkända vetenskapliga tidskrifter.
– Jag nås av denna glädjande nyhet i Berlin där jag ska föreläsa på universitetssjukhuset Charité ikväll - just om Nobelprisets historia. Ett viktigt erkännande som stimulerar till vidare forskning i ämnet! säger Nils Hansson enligt ett meddelande från Karolinska Instituet.
Nils Hansson disputerade 2013 på medicinska fakultete vid Lunds Universitet med en avhandling om svensk-tyska medicinska kontakter under nazitiden.
 |
| Lasarettet i Lund 1768-2000. Över 800 bilder berättar på 330 sidor. |
Lasarettet i Lund har en mycket lång historia, och skulle år 2018 kunna fira 250-årsjubileum. Som Skånes Universitetssjukhus i Lund är det Skånes största arbetsplats, så visst finns det många som gärna vill bläddra bland bilder som visar hur verksamheten utvecklats.
Åke Andrén-Sandberg skriver bl.a. om den "I denna omfattande sammanställning av byggnader, personer och händelser är det tveklöst att lasarettet inte bara består av enskilda hus utan att det finns ett sammanhang, en gradvis utveckling och ett innehåll som mycket väl uppfyller kriteriet ”en utvecklingslinje". De 331 sidorna ger en fantastisk bild av ett lasaretts utveckling, vilken speglar inte bara ett lasaretts historia utan också samhällets utveckling."
Efter Åke Andrén-Sandbergs genomläsning av boken skrev han ett stycke som han kallade en kort-elegi över den utveckling som boken speglar. Den publicerades i Läkartidningen. Klicka här för att läsa denna elegi.
Klicka här för att läsa mer om boken.
Boken kostar per exemplar SEK 250,00, vilket samtidigt ger ett års medlemskap i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Vid köp av 10 exemplar eller fler kostar den SEK 150, men ger då inte medlemskap. Den kan beställas från Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet, Postmottagningen, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lund.
 |
Gläds med SMHS och klicka här för att läsa om detta.
Livets Museum är inte vad de flesta tror, och det ger anklang! En journalist från Stockholm hade fått nys om oss, och kom skäligen anonymt för att se på vår utställning. Klicka här, läs hennes recension och gläds!
 |
 |
| Britta Stenstam, Anitha Bruun, Angelica Bondesson och Eva Ljunggren vid den nya vepan som visar vägen till Livets Museum, Eva Ljunggren var inne och guidade besökare när bilden till vänster togs, så hon har fått komma med på en egen bild. | |
 |
| Agneta Dahlberg (infälld), Anitha Bruun, Britta Stenstam och Angelica Bondesson vid den nya Öppet-flaggan vid Livets Museum 2016-04-10. |
Nu är det lättare än någonsin att hitta till Livets Museum, för sedan mitten av april har vi när vi under våra öppettider börjat sätta ut en vacker vepa mitt emellan universitetsbibliotekets huvuingång och besöksingången till Livets Museum.
Utanför vår egen dörr har vi också börjat sätt upp en prydlig Öppet-flagga. Agneta Dahlberg satte fransar på flaggan som glädjer vem som helst som tittar på den! Agneta var inte tillstädes när bilden togs, och syns därför infälld i bilden. Det var inte heller Eva Ljunggren, som också var med när vepan och flaggan sattes upp. Hon syns till vänster, vid vepan.
Livets Museum har öppet helgfri tisdag - fredag kl 10 - 14 och samma tid på söndagar med jämnt veckonummer.
Vi finns på Lasarettsgatan 5B på Universitetssjukhuset i Lund, invid Rehabhuset och alldeles väster om Universitetsbiblioteket. Gratis inträde.
 |
| Flaum: Lasarettet i Lund 1768 - 1968 |
Alfred Flaum gav på uppdrag från Lasarettet i Lund år 1968 ut en noga genomarbetad och påkostad historik över sjukhuset med anledning av det då fyllde 200 år. Födelsedagen firades med både pompa och upptåg, och inte minst med denna historik.
På gamla Medicinhistoriska Museet i St Lars-parken fanns en boksamling som packades ned och lades i magasin när museet lades ned år 2006. När samlingen nu har börjat packas upp och katalogiseras på Skånes Arkivförbund hittade bibliotekarien ett antal exemplar av Flaums historik (Albert Flaum 1968: Lasarettet i Lund 1768 - 1968, en historik). Vi har i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet trott att boken varit slutsåld, men så är det alltså inte. Sällskapet kan nu erbjuda boken till den som vill veta mer om hur Lasarettet i Lund kom till och utvecklades fram till 1968 för det facila priset av SEK 250:-. Boken finns att få på Livets Museum i Lund. Först till kvarn ...
Kom och köp boken! Den kan också fås om SEK 250 sätts in på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets plusgiro, 63 15 40 - 2. Glöm inte ange namn och adress vid betalningen!
 |
Våra gamla mentalsjukhus var slutna och mycket särpräglade samhällen, nu i stort sett försvunna. Se, hör och njut av en vandring genom St Lars-parkens gamla träd och byggnader där Bengt I. Lindskog, Lars Gustafson och 1:e skötaren från St Lars, Gustaf Arfwidsson, initierat berättar om detta nu snart bortglömda samhälle.
Promenaden är filmad och redigerad av Gunnar Menander. Den är speciellt intressant för alla som varit i kontakt med 1900-talets mentalsjukhus, alla inrättade efter samma mall.
Skivan kom till SMHS' alla medlemmar i höst, tillsammans med årsboken. Den säljs också separat på Livets Museum för SEK 100:-.
Ett stort tack går till Gunnar Menander för hans stora insats för Sällskapet med denna DVD!
 |
|
Lasarettsgatan 5b (vid Rehabhuset) i Lund. Klicka här eller på kartan nedan.
Museet är öppet tisdag - fredag kl 10 - 14 eller enligt överenskommelse med 
museiföreståndare Angelica Bondesson eller Berndt Ehinger.
Telefon 046 172882.
Välkomna att titta in!
Barn gillar våra läsplattor (iPad) och lär sig i förbifarten mycket om hur kroppen fungerar - och hur kunskapen om den utvecklats
På initiativ av Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet har bildsamlingen från Medicinhistoriska Museet i Lund digitaliserats med början år 2010, liksom ett urval bilder från sjukhusfotograf Björn Henrikssons samling negativ från Malmö Allmänna Sjukhus 1951 - 1999 med början år 2013. En stor samling negativ från hela 1900-talet (mellan 40 000 och 50 000) samlade av sjukhusfotograferna i Lund hittades i början av 2014. Även den började Sällskapet år 2014 digitalisera; ett arbete som blev klart i december 2015. Men det finns många fler bilder i olika klinikarkiv på sjukhuset, och successivt kommer även de att ingå i arkivet.
Sammanlagt finns nu nästan 10 000 bilder tillgängliga i en enkelt och effektivt sökbar databas på Internet, och fler kommer. Klicka här eller på bilden här bredvid för att leta efter gamla sjukhusmiljöer. Där finns ännu inte gamla läkarkursfoton med många identifierade kursdeltagare. Sådana gamla läkarkursfoton (mest från kirurgen i Lund) kan du se genom att klicka här.
Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets bildarkiv håller från december 2017 successivt på att införlivas i Kulturen i Lunds medicinhistoriska databas Carlotta enligt nedan. Detta säkrar för all överskådlig framtid bildernas tillgänglighet. Stöd för denna insats har utgått från Bengt I. Lindskogs stiftelse liksom från Kultur Skåne.
 |
| Medicinhistoriska bilddatabasen på Kulturens Carlotta |
Denna bildsamling är utan jämförelse den förnämsta av alla medicinhistoriska bilddatabaser i Sverige. Intendent Mats Engström på Kulturen i Lund skall ha mycken ära för att ha lyckats driva fram den.
Databasen innehåller nära 17 000 bilder och bygger på Region Skånes medicinhistoriska samling med dryga 31 000 föremålsposter, och gjordes den 19 september 2014 tillgänglig på Internet som en särskild del av Carlotta-systemet på Kulturen i Lund. Samlingen började inventeras och katalogiseras ~2009, och fylls successivt på med föremål från hela Skåne; från hösten 2014 samlingarna på medicinhistoriska museet i Helsingborg. Klicka här för att se och leta i den (URL: http://carl.kulturen.com/medi/). Från december 2017 har bilderna i Sydsvenska Medicinska Sällskapets "Öppet Bildarkiv" börjat läggas in i denna databas.
Klicka här för att komma till sidans topp.