Ingenting är bättre än våra eminenta museiguider när det gäller att visa besökare runt på vår fina utställning. De kan aldrig ersättas med maskiner.
|
|
 |
| Irene Jakobsson inviger Livets Museums nya audioguide |
 |
| Magnus Carlsson från HiStory berättar om den nya audioguiden och hur den fungerar |
Men det finns besökare som gärna vill gå i egen takt och njuta, eller som kanske inte förstår svenska så bra. För dem har vi nu med stöd från Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta och Kultur Skåne skapat en audioguide som alla kan ladda ner i sin mobiltelefon om den har endera systemen iPhone eller Android.
Audioguiden är en app som byggts av firma HiStory och det är en grupp medarbetare på Livets Museum som skrivit texterna och läst in dem: Birgitta Castor, Irene Jakobsson, Angelica Bondesson, Per Nettelbladt, Mattias Larsson, och Berndt Ehinger. Den finns f.n. på svenska och engelska, men systemet är förberett för kunna hantera flera andra språk (inklusive teckenspråk), vilket vi kommer att göra så snart resurserna medger. Senare i år kommer det också en frågelek i mobilerna.
Den 22 april 2016 höll vi en liten minivernissage för i första hand guiderna och de andra som är aktiva på museet och med representanter från Kulturen. Irene Jakobsson öppnade och tackade de medverkande och Magnus Carlsson från HiStory presenterade audioguiden vid den nya stora skärmen vid receptionen som berättar för besökare att audioguiden finns.
Appen fungerar lika bra hemma som på utställningen, dvs man kan mycket väl sitta hemma (eller i ett klassrum) och förbereda sig på vad man kan få se och uppleva eller få hjälp med att minnas vad man sett.
Fast inget går förstås upp mot verkligheten, på Livets Museum.
Gå till Google Play (för Androidtelefoner) eller App Store (för iPhone) och ladda ned appen "Livets museum". Det finns två olika på App Store. Se till att du får den som är märkt med ikonen 
. Den andra appen visar våra rörliga bilder i läsplattorna på utställningen, inte audioguiden.
Livets Museum är inte vad de flesta tror, och det ger anklang! En journalist från Stockholm hade fått nys om oss, och kom skäligen anonymt för att se på vår utställning. Klicka här, läs hennes recension och gläds!.
 |
 |
| Britta Stenstam, Anitha Bruun, Angelica Bondesson och Eva Ljunggren vid den nya vepan som visar vägen till Livets Museum, Eva Ljunggren var inne och guidade besökare när bilden till vänster togs, så hon har fått komma med på en egen bild. | |
 |
| Agneta Dahlberg (infälld), Anitha Bruun, Britta Stenstam och Angelica Bondesson vid den nya Öppet-flaggan vid Livets Museum 2016-04-10. |
Nu är det lättare än någonsin att hitta till Livets Museum, för sedan mitten av april har vi när vi under våra öppettider börjat sätta ut en vacker vepa mitt emellan universitetsbibliotekets huvuingång och besöksingången till Livets Museum.
Utanför vår egen dörr har vi också börjat sätt upp en prydlig Öppet-flagga. Agneta Dahlberg satte fransar på flaggan som glädjer vem som helst som tittar på den! Agneta var inte tillstädes när bilden togs, och syns därför infälld i bilden. Det var inte heller Eva Ljunggren, som också var med när vepan och flaggan sattes upp. Hon syns till vänster, vid vepan.
Och i parken framför UB prunkade vårstjärnor och scilla i vackert blommande blå vårprakt!
 |
| Vårblommorna lyste vackert i parken utanför Universitetsbiblioteket med entrén till Livets Museum och Rehabhuset i bakgrunden. |
Avgiften är oförändrat SEK 250, och betalas vänligen till Sällskapets plusgiro 63 15 40 – 2. Betalning kan göras antingen på postkontor eller via Internet. Glöm inte ange namn och adress på inbetalningen, antingen den görs via postkontor eller Internet.
Om du redan har betalat för 2016 kan du bortse från denna anmodan. Nya medlemmar från hösten 2015 anses ha betalt också för 2016.
 |
 |
| Tomas Bro | Frivillig svensk humanitär läkarhjälp i olika krig 1864 - 1964 |
Krig är tyvärr ett vanligt fenomen, även i vår tid . Sverige har undgått väpnade konflikter sedan mer än tvåhundra år men många svenskar har ändå sökts sig till krigssituationer i andra länder. Detta gäller även svensk sjukvårdspersonal. Hur många de har varit, vad de hart gjort och varför har dock till stora delar varit okänt. Avhandlingsarbetet har för avsikt att ge svar på dessa frågor. En ökad kunskap om historiska sjukvårdsinsatser kan också ge större förståelse för liknande fenomen idag.
Den 2 maj kl 14:00–16:00 var det halvtidskontroll för Tomas Bros medicinhistoriska avhandling "Svensk frivillig sjukvårdspersonals deltagande i utländska krig och konflikter 1864–1964". Platsen var konferensrummet, IM Nilssons gata 32, 2:a våningen SUS Malmö.
 |
| Centralblocket från nordost 1966 när taklagsöl firades |
I mitten på 1950-talet blev Malmöhus Läns Landsting berett till en mycket stor satsning, ett antal byggnader för regionsjukhuset Lasarettet i Lund. De gamla lokalerna på Södra Lasarettsområdet hade sedan länge blivit alldeles för trånga och omoderna. Tomt fanns, planer smiddes, och hösten 1964 sattes första spaden i jorden för det som skulle bli centralblocket på sjukhuset. Redan den 25 mars 1966 kunde man dricka "takdagsöl". Hösten 1967 kunde huset sedan slutbesiktigas, och våren 1968 invigdes det, exakt 200 år efter att första sjukhuset öppnats.
 |
| Ölglas från taklagsfesten för Blocket i Lund |
Byggbolaget, firma SIAB, höll inte bara en fin taklagsfest, det dokumenterade också hela bygget i ett fotoalbum som de gav till en av dåtidens starkaste chefer, röntgenologen professor Olle Olsson. Alla bilderna finns nu att se i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets 'Öppet Bildarkiv', men det är mer givande att titta på ett bildspel om bygget. Klicka här för att se det, eller på någon av bilderna här invid.
Christer Nilsson arbetade på sjukhuset redan i 20-årsåldern och fick några av de speciellt graverade ölglasen för taklagsölet 1966. Han fortsatte hela sitt yrkesliv i sjukhusets tjänst, och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet har fått ett av hans ölglas från taklagsfesten.
 |
| Vid reaktionstidsmätaren nästan slogs ungdomarna om platsen, och de glada skratten ekade. |
 |
| På Livets Museum kan man sätta samman en egen tallrik mat! Museiguiden Birgitta Brun assisterar, till höger. |
 |
Museiguiden Kerstin Olsson demonstrerar på en läsplatta. |
Tillströmningen till Livets Museum håller takten jämfört med förra året, 2015. Våra fina museiguider hade ställt upp med extra bemanning, och det behövdes! Hurra för dem!
Föräldrar har minst lika trevligt som barn och barnbarn eller tonåringar och studenter med alla de interaktiva stationerna. Kom till Livets Museum i Lund och ha roligt! Även vuxna har setts leka doktor med riktiga läkarrockar och stetoskop och en åtminstone nästan riktig röntgenapparat.
Nytt sedan i november 2015 är utställningen "Att rena" som handlar om hur kroppen gör sig av med slaggprodukter. Kom och se vad levern gör, hur urin bildas och hur man kissar! Visste du att njurarna producerar c:a 180 liter urin per dag, fast det mesta sugs in i kroppen igen, så det blir bara knappa 2 liter kvar att kissa ut?
Du kan också se hur man renar blodet när en patients njurar slutat fungera, dvs vad klinisk dialys är.
Livets Museum har öppet helgfri tisdag - fredag kl 10 - 14 och samma tid på söndagar med jämnt veckonummer.
Vi finns på Lasarettsgatan 5B på Universitetssjukhuset i Lund, invid Rehabhuset och alldeles väster om Universitetsbiblioteket. Gratis inträde.
 |
| Petar man på den animationen kan man lära sig både hur urin bildas och hur man kissar |
 |
| Alla vuxna producerar 180 liter primärurin per dag, men den koncentreras ned till c:a 1,8 liter att kissa ut. |
 |
| Nils Alwall byggde det stora dialysfiltret i montern. Ett modernt lika effektivt filter ses också i montern; mycket mycket mindre. |
 |
| Holger Crafoord och Nils Alwall vid den första kommersiella dialysutrustningen 1968. |
Utställningen berättar om utvecklingen av tekniken för klinisk dialys. Redan i början av andra världskriget hade docent Nils Alwall börjat prova system för dialys i djurförsök, mest kaniner. Samtidigt gjorde också Willem Kolff i Holland liknande fösrsök, men på grund av isoleringen under kriget kände de inte till varandra förrän några år efter krigets slut. Båda hade då kommit så långt att de kunnat börja rädda liv.
Både Alwall och Kolff hade mycket motvind de första åren, kanske mest på grund av att behandlingen var effektiv bara i väl utvalda fall och dessutom extremt dyr. Utvecklingen i Sverige vände när industrialisten Holger Crafoord kom in i bilden i början på 1960-talet, och resultatet blev en världsledande och stor medicinteknisk industri, Gambro. Kostnaderna per behandling minskade drastiskt, och dess effektivitet ökade lika fint.
Medicinska kliniken i Lund blev under Alwalls livstid ett av världens ledande centra för klinisk dialys.
Gambro visar på utställningen upp sin nyaste dialysapparat, ak 98, och sitt nyaste dialysfilter, Revaclear. Det väger nu 1 1/2 hg, att jämföras med det första engångsfiltret, som vägde 7,5 kg.
 |
| Jan Kurkus |
Nefrologen Jan Kurkus har satt samman ett nytt, stort och informativt bildspel ("Dialys vid njursjukdom") om professor Nils Alwall, klinisk dialys och Gambro / Baxter. Det finns nu allmänt tillgängligt på Internet. Klicka här för att se och njuta av att du får lära dig allt (nåja, nästan allt) om detta.
Kom till Livets Museum och titta!
Klicka här för att se ett aktuellt kalendarium.
 |
Den 45:e internationella medicinhistoriska kongressen hålls den 5 - 9 september 2016 i Buenos Aires i Argentina. Deadline för abstracts är redan den 15 april 2016.
Klicka här för att komma till deras hemsida.
 |
| Lars Oreland |
Det är Medicinhistoriska Föreningen i Uppsala under ledning av professor em. (farmakologi) Lars Oreland i Uppsala som står för mötet tillsammans med en programkommitté.
Kanske kan man hoppas på att få mingla med både nobelpristagare och andra biomedicinska storheter där. Klicka här för att nå mötets hemsida (https://nmhc2017.se/) eller här för att ladda ner en pdf-fil med en inbjudan till mötet.
Klicka här för att nå den. Även Kulturen har en speciell hemsida för Livets Museum (klicka här för att se den).
Många har önskat sig ett lite familjevänligare öppethållande än det vi i början förmådde. Vi vill så gärna, och 2014 och 2015 provade vi oss fram, med mycket fint resultat. Vi fortsätter under 2016 i oförminskad takt. Våra ideellt arbetande guider är fantastiska och ger oss en del av sin helgtid för att vi skall klara detta.
Tack vare våra ideellt arbetande guider och museivärdar kan Livets Museum ha öppet under några helger också 2016: Söndagar i veckor med jämnt veckonummer kl 10 – 14. Under våren hoppas vi kunna hålla öppet söndagarna den 8/5, 22/5 och 5/6.
Livets Museum har öppet tisdag - fredag kl 10 - 14 plus söndagar i veckor med jämt nummer, samma klockslag. Det drivs sedan 1. september 2013 av Kulturen i Lund på uppdrag av Region Skåne. Men stödet från Region Skåne räcker bara till en av veckans dagar, och det är aktivt stöd från Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet som gör det möjligt att ha öppet de övriga dagarna.
 |
| Sydsvensk andningsvård. Sagan om ServoVentilatorn. |
 |
| Björn Jonson |
Oavsett fabrikat bygger alla moderna respiratorer på principer som introducerades av Björn Jonson i början av 1970-talet i Lund, och Sällskapets årsbok år 2014 handlar om just detta. Apparaterna kallas nu ofta ventilatorer hellre än respiratorer. Årsboken bär titeln "Sydsvensk Andningsvård. Sagan om ServoVentilatorn".
Björn Jonson öppnade själv utställningen den 14 november 2014 och berättade kort om den och Sagan om ServoVentilatorn. Klicka här för att se och läsa mer om vernissagen och utställningen! Fast ännu bättre: Kom och se utställningen! Museet har öppet tisdag - fredag kl 10 - 14, och därtill från nyåret 2015 söndagar i veckor med jämnt veckonummer, samma tider.Läs också gärna Cecilia Nebels kommentarer om Livets Museum i Sydsvenskan dagen efter vernissagen! Klicka här för att läsa hennes krönika.
 |
| En nyutkommen bilderbok om Malmö Allmänna Sjukhus 1857 - 1999 |
För den som har arbetat på Malmö Allmänna Sjukhus kommer Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets nya supplement säkert som en intressant bilderbok att bläddra i och känna igen sig i. Det kom ut våren 2014 och handlar om sjukhuset ända från dess start 1857 och fram till 1999.
 |
| Tre världsberömda malmöforskare: Inga Marie Nilsson, Carl-Bertil Laurell och Jan Waldenström (sittande). |
Anders Biörklund, Torsten Landberg och Berndt Ehinger har under drygt ett års tid ägnat sig åt att gå igenom det arkiv som sjukhusfotograferna på MAS hade samlat ihop och som sjukhusfotografen Björn Henriksson hade tagit till vara. Det handlar om från början runt 30 000 bilder som nu har gallrats och sammanställts till en nästan 170 sidor stor bilderbok, där den intresserade kan hitta bilder av de mest framgångsrika malmöläkarna och kanske också det hus eller den miljö de arbetat i.
Boken har kunnat tryckas tack vare stöd från Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund. Den skickas gratis under april och maj 2014 till alla medlemmar i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet.
Boken kan också köpas på CRC i Malmö, på Akademibokhandeln / Gleerups i Lund eller direkt från Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Priset är nu SEK 100. Sällskapets plusgiro är 63 15 40 - 2. Glöm inte ange namn och adress vid betalningen!
 |
| Flaum: Lasarettet i Lund 1768 - 1968 |
Alfred Flaum gav på uppdrag från Lasarettet i Lund år 1968 ut en noga genomarbetad och påkostad historik över sjukhuset med anledning av det då fyllde 200 år. Födelsedagen firades med både pompa och upptåg, och inte minst med denna historik.
På gamla Medicinhistoriska Museet i St Lars-parken fanns en boksamling som packades ned och lades i magasin när museet lades ned år 2006. När samlingen nu har börjat packas upp och katalogiseras på Skånes Arkivförbund hittade bibliotekarien ett antal exemplar av Flaums historik (Albert Flaum 1968: Lasarettet i Lund 1768 - 1968, en historik). Vi har i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet trott att boken varit slutsåld, men så är det alltså inte. Sällskapet kan nu erbjuda boken till den som vill veta mer om hur Lasarettet i Lund kom till och utvecklades fram till 1968 för det facila priset av SEK 250:-. Boken finns att få på Livets Museum i Lund. Först till kvarn ...
Kom och köp boken! Den kan också fås om SEK 250 sätts in på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets plusgiro, 63 15 40 - 2. Glöm inte ange namn och adress vid betalningen!
 |
Våra gamla mentalsjukhus var slutna och mycket särpräglade samhällen, nu i stort sett försvunna. Se, hör och njut av en vandring genom St Lars-parkens gamla träd och byggnader där Bengt I. Lindskog, Lars Gustafson och 1:e skötaren från St Lars, Gustaf Arfwidsson, initierat berättar om detta nu snart bortglömda samhälle.
Promenaden är filmad och redigerad av Gunnar Menander. Den är speciellt intressant för alla som varit i kontakt med 1900-talets mentalsjukhus, alla inrättade efter samma mall.
Skivan kom till SMHS' alla medlemmar i höst, tillsammans med årsboken. Den säljs också separat på Livets Museum för SEK 100:-.
Ett stort tack går till Gunnar Menander för hans stora insats för Sällskapet med denna DVD!
 |
|
Lasarettsgatan 5b (vid Rehabhuset) i Lund. Klicka här eller på kartan nedan.
Museet är öppet tisdag - fredag kl 10 - 14 eller enligt överenskommelse med 
museiföreståndare Angelica Bondesson eller Berndt Ehinger.
Telefon 046 172882.
Välkomna att titta in!
Barn gillar våra läsplattor (iPad) och lär sig i förbifarten mycket om hur kroppen fungerar - och hur kunskapen om den utvecklats
På initiativ av Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet har bildsamlingen från Medicinhistoriska Museet i Lund digitaliserats med början år 2010, liksom ett urval bilder från sjukhusfotograf Björn Henrikssons samling negativ från Malmö Allmänna Sjukhus 1951 - 1999 med början år 2013. En stor samling negativ från hela 1900-talet (mellan 40 000 och 50 000) samlade av sjukhusfotograferna i Lund hittades i början av 2014. Även den började Sällskapet år 2014 digitalisera; ett arbete som blev klart i december 2015. Men det finns många fler bilder i olika klinikarkiv på sjukhuset, och successivt kommer även de att ingå i arkivet.
Sammanlagt finns nu nästan 8 500 bilder tillgängliga i en enkelt och effektivt sökbar databas på Internet, och fler kommer. Klicka här eller på bilden här bredvid för att leta efter gamla sjukhusmiljöer. Där finns ännu inte gamla läkarkursfoton med många identifierade kursdeltagare. Sådana gamla läkarkursfoton (mest från kirurgen i Lund) kan du se genom att klicka här.
Sjukhusets informationsavdelning har i början på 2016 fått syn på Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets "Öppet Bildarkiv" och har börjat visa bilder med miljöer och människor som arbetade där för länge sedan. Detta är en mycket glädjande utveckling. Se https://www.facebook.com/SkanesUniversitetssjukhus/!
 |
| Medicinhistoriska bilddatabasen på Kulturens Carlotta |
Denna bildsamling är utan jämförelse den förnämsta av alla medicinhistoriska bilddatabaser i Sverige. Intendent Mats Engström på Kulturen i Lund skall ha mycken ära för att ha lyckats driva fram den. Han är pappaledig fram till våren 2016, och Kulturens Ulrika Burman ansvarar under den tiden för Carlotta och de medicinhistoriska samlingarna.
Databasen innehåller nära 17 000 bilder och bygger på Region Skånes medicinhistoriska samling med dryga 31 000 föremålsposter, och gjordes den 19 september 2014 tillgänglig på Internet som en särskild del av Carlotta-systemet på Kulturen i Lund. Samlingen började inventeras och katalogiseras ~2009, och fylls successivt på med föremål från hela Skåne; från hösten 2014 samlingarna på medicinhistoriska museet i Helsingborg. Klicka här för att se och leta i den (URL: http://carl.kulturen.com/medi/).