Bakåt Förra Nästa Nästa Bild 12
Klick på bild kan ge mer detaljer
Själens april
av Sten Åke Nilsson
CF Hil: Kyrkogården
Carl Fredrik Hill: Stilla kväll

Det är inte bara familjen i Lund som engageras i de experiment och det drama som pågår i Hills ateljé. Det är också grannarna och konstnärsvännerna. Ett par av dem söker upp honom dagarna för jul och undrar vad som pågår. Han visar fram ett par dukar med kommentaren :”Sitt ner era djävlar det här förstår ni inte ”, och de erkänner senare att i detta hade han fullständigt rätt. De har just varit och badat och klagar över kölden i rummet där alla fönster står öppna, men Hill deklarerar självsäkert ”här är ju hett som i helvete”.

Den 18 januari hyr Wilhelm von Gegerfelt och Hjalmar Sandberg en droska och lockar Hill att åka med till Världsutställningen, där han faktiskt är representerad med en målning. Han märker efterhand att de tar en annan väg medan de försöker distrahera honom med lustiga visor. Bakom deras ekipage följer ett annat med fyra sjukvårdare. När de närmar sig Dr. Blanches klinik i Passy hoppar vännerna av och vårdarna kastar sig in i Hills vagn som i rasande fart fortsätter genom allén upp till sjukhusbyggnaden. Grindarna stängs bakom dem.

”Pappa sa att det var det värsta han varit med om”, berättade  långt senare dottern till Gegerfelt, som stod kvar gråtande vid grinden.

Sjukjournalen från Passy har inte bevarats, men vi vet av andra omständigheter att Hills första tid på kliniken var kaotisk, senare företog han promenader i parken och började måla. När hans syster Marie-Louise kom dit i mars för att hälsa på stod han vid staffliet. Hon säger inte vad han målade, men det kan ha handlat om en av de tavlor som kallats Stilla kväll och Efter stormen.

Duken på staffliet kan emellertid också ha varit Hedlandskap med vagn (nästa bild), som ter sig som en fortsättning av den hemska stadsturen in i ett vintrigt och öde land. Den enda färgklick som lyser i eländet är lampan längst bak i vagnen – en sista glöd från de storartade solnedgångarna. Nästa