Kungshults tuberkulossjukhus Version 120204

Kungshults tuberkulossjukhus i norra delen av Helsingborg. Foto före utbyggnaderna på 1930-talet. Bildkälla: Helsingorgs museum; Carlotta

Framgångarna med riksinsamlingen till Kung Oscar II:s jubileumsfond år 1897 stimulerade de styrande i Helsingborg att samla in medel till ett tuberkulossjukhus, också de. År 1910 stod resultatet klart, Kungshults sanatorieliknande sjukhus, med plats för 38 patienter. Det låg strax norr om staden, som beviljade extra anslag till sjukhuset, fri tomt och parkmark. Det fick en röd trevånings centralbyggnad i tegel med två flyglar i två våningar, något vinklade mot centralbyggnaden. Huset var på gavlarna ursprungligen försett med typiska liggverandor, s.k. solarier, eftersom det ansågs vara viktigt att tuberkulossjuka patienter vistades mycket ute i fria luften i fritt solljus. Arkitekt var Alfred Hellerström.

Årlig planerad utgiftsstat för Kungshults sjukhus vid dess start 1910 (kronor)
Läkare	2000	Läkemedel	300
Översköterska	600	Uppvärmning och belysning	3000
Husföreståndarinna	500	Tvätt och renhållning	500
2 undersköterskor à 300	300	Inventarieunderhåll	500
Kokerska	300	Byggnads- och parkunderhåll	500
2 kökspersonal	480	Patienters utspisning	13870
Vaktmästare	800	Personalmat	2920
Extra pers. à 2:-/timme	730	Övriga utgifter	2000
		Summa	29600

Stadsfullmäktige bestämde att avgiften för vårdplats på allmän sal fick vara högst 1 kr per dag. En kokerska fick 300 kr i årslön, en sköterska dubbelt så mycket och läkaren drygt 6 gånger mera. Läkemedel kostade den gången som årslönen för en kokerska, dvs ingenting jämfört med i dag. Stadsläkare Hallengren åtog sig att sköta vården på Kungshults sjukhus.