En strålbehandlingsjournal år 1972 vid högvoltsterapi

Sidan 1

Sidan 2

Sidan 3

Sidan 4

Tillkomsten av koboltapparat och senare acceleratorer möjliggjorde effektivare behandling av djupliggande tumörer. För att åstadkomma detta krävdes dels nya behandlingstekniker, dels en individuell dosplanering för flertalet patienter före start. Därmed ökade kravet på utförlig dokumentation av den givna behandlingen, vilket medförde konstruktion av en ny behandlingsjournal. Denna fokuserade på planeringsdata, dos i tumörområdet (maxdos, mindos och ”doseringsdos”, motsvarande begreppet target-dos emligt ICRU) samt apparatparametrar, patientuppläggning, skydds- och kontrollåtgärder.

Här ses ett exempel på en strålbehandlingsjournal för en 7-årig pojke med Hodgkin’s lymfom 1972. På första sidan anges diagnos, behandlingsområde och kritiska organ inklusive koder, apparat-/strålkvalitet samt id-nummer för tillhörande planerimg. Doser anges dels med bidrag från respektive fält samt totalt uppnådd tumördos. Som synes erhöll patienten en ”doseringsdos” om c:a 4 000 rad med variation mellan 4 200 som maximum och 3 800 som minimum, givet i 2 serier med 20+12 fraktioner på 72 dygn.

Sidorna 2 och 3 i strålbehandlingsjournalen dokumenterar bestrålningen av fram- respektive bakfält, vilka fotodokumenteras. De små kryssmarkeringarna på bilden anger tatueringspunkter på patienten. För att kunna få ett tillräckligt stort fält med koboltapparaten har behandlingsavståndet ökats till 100 cm, vilket innebar att patienten fick behandlas på en låg specialbrits i omväxlande i rygg- och bukläge. Det oregelbundna mantelfältet skapas av blyblock placerade på en plexiglasskiva ovanför patienten (se föregående bild; klicka här). Ett individuellt konstruerat utjämningsfilter kompenserar för variationer i patientens kroppsform inom behandlingsområdet. På dessa sidor dokumenteras även apparatinställningar, filter, dosmätningar, fältbilder m.m.

En in-vivo dosmätning har gjorts genom att en kateter packad med jonkammare placerats i matstrupen.

Sista sidan innehåller uppgifter om bl.a. planering. Cirkelfiguren visar schematiskt strålgeometrin i patientens koordinatsystem.