En Wehneltbrytare med 3 elektroder från år1909

Wehneltbrytaren var ett sätt att skapa pulserande ström på ett mer driftsäkert sätt än med de enkla vibrerande kontakter man först använde. Denna brytares stift var av platina och satt i tre isolatorer nedsänkta i utspädd svavelsyra. En blyplatta i behållarens botten bildade motelektrod.

Wehneltbrytare introducerades 1899 och bygger på att små gasbubblor bildas vid stiftens spetsar. Strömmen bryts när gasbubblan bildas; denna faller då strax ihop; strömmen flyter igen, och en ny bubbla bildas osv. Man kan nå upp till ett par tusen brytningar per sekund.

Wehneltbrytare var skäligt driftsäkra, men bubbelbildningen gjorde att de förde oväsen. Det fanns dock de som hävdade att de lyssnade på brytarens sång för att försäkra sig om att röntgenröret fungerade. Andra åter föredrog kvicksilverbrytare. Klicka på bilden till höger för att lära mer om dessa.