![]() ![]() |
Klick på bild kan ge mer detaljer |
Helsingborgs första lasarett byggdes 1850 och var kommunalägt. Landstingsreformen 1862 innebar att Malmöhus län indelades i 6 lasarettsdistrikt, varav ett var Helsingborg. Ett nytt sjukhus planerades öster om Kärnan på en 12.000 kvm stor tomt. Kommunen var mycket pådrivande, och i synnerhet var kommunens starke man, konsul Petter Olsson ("Helsingborgskungen") engagerad i bygget. År 1879 invigdes sjukhuset, som då hade 40 vårdplatser.
Beläggningen ökade som överallt annars, och redan 1885 utökades sjukhuset med 45 platser, huvudsakligen lagda i 2 jättelika 19-sängssalar (se planritningen till höger). 3 år senare byggdes en barnklinik, nu Helsingborgs medicinhistoriska museum. Både 1907 och 1925 gjordes ytterligare tillbyggnader. 1975 invigdes dagens stora sjukhus, som nu är ett av regionens fyra akutsjukhus.
Gustaf Naumann och Mathias ("Masse") Franzén blev sjukhuset första lasarettsläkare. Båda var dugande män som fick stor betydelse för sjukhusets utveckling. Läs mera om dem genom att klicka på endera bilden i högerspalten.
År 1924 delades sjukhuset i en medicinsk resp. kirurgisk enhet. Redan vid årsskiftet 1917/1918 hade stadens invånareantalet passerat gränsen för att sjukhuset skulle vara kvar inom det dåvarande landstinget, men ett samarbetsavtal upprättades med landstinget så att ansvaret för sjukhuset blev delat mellan kommun och landsting. Avtalet sades upp 1952, och sjukhuset ägdes och drevs därmed helt av staden. Landstinget hyrde in sig på ett litet antal sängplatser. År 1963 gick Helsingborgs kommun åter gick in i Malmöhus läns landsting, som sedan dess drivit det, några försök med pseudoprivatiseringar i slutet på 1900-talet frånräknade. Ett helt nytt sjukhusblock invigdes den 13 maj 1975.