Förra Nästa 01.01.05

Klick på bild kan ge mer detaljer

Inge Edler och Hellmuth Hertz vid ett symposium i Lund om ekokardiografi

Inge Edler och Hellmuth HertzVersion 110506

När hjärtläkaren Inge Edler (1911 - 2001) i Lund i början av 1950-talet brottades med problemet att bedöma vilka patienter som kunde opereras med den tidens kirurgi letade han efter en lämplig metod för detta, och kom i kontakt med Hellmuth Hertz (1920 - 1990), då assistent på institutionen för fysik i Lund, och särskilt kunnig i bl.a. ultraljudsteknik.

Albert Einstein med gossen Hellmuth Hertz i handen

Hellmuth Hertz kom från en familj med starka fysik­tradi­tioner. Hans far, Gustaf Hertz, erhöll Nobel­priset i fysik 1925 och hans farbror, Heinrich Hertz, hade utfört ban­bry­tan­de arbeten med radiovågor och fick enheten för frekvens, Hertz, uppkallad efter sig. I närmaste um­gänges­kret­sen fanns dåtidens fysikelit - på bilden här invid syns Albert Einstein med lille Hellmuth i handen vid ett besök i hemmet på 1920-talet.

Edlers och Hertz' första ultraljuds­re­gistre­ring den 29 oktober 1963. Den är inte lätt att tolka, och det krävdes ett antal modellförsök innan Edler och Hertz förstod vad de pulserande signalerna berättar.

Hellmuth Hertz hade kunskaper som gjorde att han föreslog undersökning med ultraljud som en tänkbar väg att gå, och visste också att det på Kockums verkstäder i Malmö fanns en apparat för ultraljuds­undersök­ningar av svets­fogars kvalitet som borde kunna användas. Hertz och Edler upptäckte snabbt att apparaten dög, och för att utveckla den önskade metoden lyckades de få en liknande från den tyska tillverkaren (Siemens) som långlån. Efter några månaders intensivt arbete kunde de två registrera sin första kliniska ultraljudskurva (se bilden till höger), startskottet för ultraljudsundersökningars segertåg i den medicinska världen. Siemens lät den utlånade apparaten stanna kvar i Lund, där den nu finns att se.

Edler och Hertz var inte de första att prova ultraljud i medicinens tjänst, men de var de första som fick fram kliniskt relevanta resultat. De övertygade emellertid inte svenska finansiärer att driva utvecklingen vidare särskilt långt, utan detta skedde sedermera i andra länder, inte minst i USA. Bild­skapande kliniska ultraljuds­under­sök­ningar ingår nu som grundläggande rutin i de flesta medicinska specialiteter, och Edler och Hertz fick 1977 det förnämliga Laskerpriset för sina insatser.

Det finns ett särskilt bildspel om utveck­ling­en av klinisk ultra­ljuds­under­sökning i Lund. Klicka här för att komma dit.