Förra Nästa 01.02.04

Klick på bild kan ge mer detaljer

Finsens solbad

Niels R. Finsen och Ingeborg Balslev som förlovade, 1892. Bildkälla: Lomholt 1944

I augusti 1892 fick Niels ett brev från sin hustru Ingeborg som skulle betyda mycket. Hon skrev:

”I Ribe Avis står en artikel om det elektriska ljusets inverkan på människan. När det är brist på sol kan man väl använda elektriska bad? Men det är ju inte lika billigt”.

Nu var Niels Finsen inne på rätt spår. Han började på allvar bygga sin kolstavslampa, som senare fick namnet finsenlampan.

Ett första tillfälle att prova den nya lampan bjöd sig i form av ingenjören Niels Mogensen, 46 år (se mera i nästa avsnitt). Han led sedan 8 år tillbaka av hudtuberkulos på ena kinden, lupus vulgaris. Sjukdomen hade trotsat alla behandlingsförsök, bl.a. utskrapningar, plastikkirurgiska operationer och koagulationer (i allt 30 kloroformnarkoser).

Olika ljussamlingsapparater från Finsens tid. Nederst till höger ses den äldsta (1895), överst till vänster den sista (1899). Bildkälla: Lomholt 1944.

Belysningdirektör Windfelt-Hansen,  chef på det nystartade Københavns elektricitetsværk på Gothersgade Nr. 28, erbjöd sig att på elektricitetsverket ställa en tillräckligt kraftfull elektrisk strömkälla till Finsens förfogande för hans lampa.

Ljusbågampans strålar kunde fokuseras mot det sjuka partiet med hjälp av ett linssystem som Niels Finsen lät bygga och som han successivt utvecklade (se bilden till höger).